Skydd mot illegal handel med kulturarv

Ett föremål kan färdas en lång och krånglig väg, passera genom många mellanhänder och förses med falsk proveniens. Den svenska marknaden är förstås mycket liten i ett internationellt perspektiv, vilket inte hindrar att vi måste göra vad vi kan för att förhindra att dessa föremål når marknaden.

Sedan 2015 är det förbjudet att handla med föremål från Syrien och Irak. I Syrien och Irak har systematisk plundring av museer och utgrävningsplatser använts som inkomstkälla av bland annat IS, vilket är anledningen till att FN:s säkerhetsråd har förbjudit handel med konst och antikviteter från dessa länder.

Lagar, konventioner och etik

För att skydda kulturarvet finns ett antal konventioner och resolutioner. Här följer ett urval av de viktigaste:

Haagkonventionen (1954) som omfattar såväl fast som lös egendom, inklusive monument som är av intresse för dess arkitektur, historiska eller konstnärliga värde, arkeologiska platser, rena konstverk, manuskript, böcker och andra mindre objekt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt intresse liksom vetenskapliga samlingar av alla typer oavsett deras ursprung eller ägare.

UNIDROIT-konventionen (1995) som innehåller ett mer detaljerat regelverk för återlämnande av olagligt utförda kulturföremål.

UNESCO-konventionen (1970) om ”illicit trafficking of cultural property” och UNESCO-konventionen från 1972 om skydd av världsarv. När det gäller Syrien och Irak finns specifika resolutioner och sanktioner.

FN:s säkerhetsråds resolution 2199 förbjuder handel med kulturföremål från Syrien och Irak, och på detta område finns även EU-lagstiftning med samma syfte.

• Svenska regeringens sanktioner mot Syrien:

  Det är förbjudet att importera, exportera eller förmedla syriska kulturföremål och andra föremål av arkeologisk, historisk, kulturell, vetenskaplig eller religiös betydelse från Syrien om det kan skäligen kan misstänkas att föremålen förts ut från landet utan tillstånd av ägaren eller på annat sätt olagligen. Förbudet gäller inte föremål som förts ut ur Syrien före den 9 maj 2011. Förbudet framgår av artikel 11c i rådsförordning (EU) nr 36/2012 som infördes i förordningen genom rådsförordningen 1332/2013. En icke-uttömmande lista över vilka föremål som omfattas finns i bilaga XI till denna förordning.

• Svenska regeringens sanktioner mot Irak:

  Förbud råder mot import, utförsel av och handel m.m. med irakisk kulturegendom och andra föremål av arkeologiskt, historiskt, kulturellt, sällsynt vetenskapligt och religiöst värde som olagligt har förts bort från Irak. Förbudet gäller inte kulturföremål som fördes ut ur Irak före den 6 augusti 1990 eller håller på att återlämnas till irakiska institutioner. För en förteckning över de kulturföremål som omfattas, se under Relevanta EU-dokument.

   

Läs mer om skydd av kulturarv

• Illegal handel med kulturföremål: Återrapportering av regeringsuppdrag i Riksantikvarieämbetets regleringsbrev för 2016
• Hotat kulturarv – svensk kampanj mot illegal handel med kulturföremål. 
• Förstörelse av kulturminnen i Irak och Syrien – nordiskt initiativ för att stoppa olaglig handel med kulturföremål   
• Forskarens plikt att undvika forskning om föremål med oklar eller omstridd proveniens, jfr utlåtandet från Den nasjonale forskningsetiske komité for samfunnsfag og humaniora (NESH) om forskning på material med osäkert eller okänt ursprung, 30 juni 2005
• Kontrollera om föremålen finns med på Interpols förteckning över stulna kulturföremål
• ICOM Code of Ethics for Museums, 2006
• ICOM Emergency Red List of Iraqi Antiquities at Risk
• ICOM Emergency Red List of Syrian Cultural Objects at Risk
• UNESCOs etiska regler för antikhandlare från 1999 – International Code of Ethics for Dealers in Cultural Property
• UNESCOs databas över nationella lagar och bestämmelser för införsel och utförsel
• UNESCOs internationella kampanj #Unite4Heritage
• Svenska sanktioner mot handel med föremål från Syrien och Irak
• The Namur Call (2015)