Workshop om ökat samarbete inom heritage science
I mitten av oktober samlades företrädare från kulturarvsinstitutioner och naturvetenskapliga forskare för att diskutera ökat samarbete inom heritage science. Workshopen blev även en start på diskussionen om och hur Sverige ska delta i den europeiska forskningsinfrastruktur inom området som nu byggs upp.
Text: Andreas Nilsson
Det händer mycket kring infrastruktur för forskning inom heritage science. I det tvärvetenskapliga området sker samarbete för att exempelvis öka kunskaperna om föremål med allt från mobila analysinstrument till storskaliga forskningsanläggningar, liksom att skapa tillgång till referenssamlingar och digitala kulturarvsdata.
Europeisk satsning
Behoven är stora. Det har Riksantikvarieämbetet nyligen påpekat i en inventering som Vetenskapsrådet genomför inför kommande satsningar på forskningsinfrastrukturer. Workshopen ”Heritage Science i Sverige och Europa” arrangerades av Riksantikvarieämbetet tillsammans med Göteborgs universitet. Målet var att skapa en gemensam bild av vilken kompetens som finns i Sverige och hur samarbetet kan utvecklas vidare.
I Europa pågår arbete med E-RIHS, European Research Infrastructure for Heritage Science. Luca Pezzati berättade om den förberedande fas projektet är inne i nu och de plattformar som finns för tillgång till det hundratal forskningsanläggningar som hittills ingår. Utöver det är kärnan i E-RIHS att utveckla nya tekniker för kulturarvsanalyser samt öka kompetensen inom området. En viktig del är att engagera beslutsfattare i deltagande länder inför en nationell finansiering av infrastrukturen inom E-RIHS efter 2019.
Marei Hacke, Riksantikvarieämbetet, berättar om det europeiska samarbetet E-RIHS. Foto: Erik Larsson (CC BY)
Stort intresse för ökat samarbete
De inbjudna aktörerna presenterade sina verksamheter och möjligheter att bidra till området. Det blev påtagligt att det finns en imponerande djup och bred kompetens nationellt. Under dagarna guidades besökarna även i Kulturarvslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet. Intresset för att samarbeta tätare för att utveckla området var stort. En generell synpunkt var dock att först bygga upp den nationella infrastrukturen innan Sverige ger sig in i det europeiska samarbetet.
Deltagarna såg gärna återkommande möten av samma typ på olika teman, som en del i att etablera nätverket och med Riksantikvarieämbetet i en koordinerande roll. Många ville även se en kartläggning av området heritage science i Sverige; vilka behov som finns, vad olika aktörer kan erbjuda och vilken nytta ett tätare samarbete skulle ge.
Mer forskningsresurser
Det senare skulle framför allt vara viktigt i kontakt med möjliga finansiärer. Avslutningsvis var nämligen en viktig synpunkt att infrastrukturen bara är en del av att utveckla kunskaperna om kulturarvet. Helt avgörande är att även få mer forskningsresurser inom heritage science. Här återstår arbete med att etablera heritage science som ett angeläget vetenskapligt område hos forskningsfinansiärer, universitetsledningar och beslutsfattare. Ett ansvar som vilar på alla deltagare som vill utveckla det tvärvetenskapliga området i gränslandet mellan naturvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap och humaniora.
Stefan Nilsson, enhetschef på Teknik och vetenskap, Riksantikvarieämbetet.Foto: Erik Larsson (CC BY)