Europeisk strategi om kulturarv för 2000-talet
Europarådets kulturministerkonferens i Namur, Belgien 2015 beslöt att Europarådets styrgrupp för kultur, kulturarv och landskap skulle ta fram en europeisk kulturarvsstrategi. Strategin blev klar 2017.
Strategidokumentet i sin helhet finns att läsa på engelska här.
Under 2017 och 2018 har Riksantikvarieämbetet i uppdrag att främja kunskapen om Europarådets europeiska kulturarvsstrategi.
Om strategin
Strategin baseras på Europarådets grundvärderingar; demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande frihet, öppenhet och dialog, alla människors lika värde samt respekt och känsla för mångfald.
Strategin bygger på tre komponenter; den sociala som främjar mångfald och delaktighet, den territoriella/ekonomiska som främjar hållbar samhällsutveckling samt kunskap och utbildning som främjar forskning och livslångt lärande. Komponenterna interagerar med varandra och som helhet.
Strategin lyfter fram kulturarvets plats och roll i Europa och ger riktlinjer för att främja gott styre och brett deltagande i kulturarvsarbetet. Den ger innovativa metoder för att förbättra de europeiska medborgarnas livsmiljö och livskvalitet.
Strategin beskriver utmaningar, rekommenderar åtgärder och belyser bästa praxis som för alla aktörer och intressenter – till exempel myndigheter, museer, civilsamhället och yrkesverksamma experter. Utmaningarna kan inte lösas av varje land för sig. Alla insatser som görs måste spridas och vidareutvecklas av andra. Därför ligger fokus på samarbeten, kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte.
Utdrag ur strategin
Kulturarv, i alla dess former, materiella och immateriella, är en nyckelfaktor för att kunna fokusera på dialog för att öka respekten för kulturella identiteter och mångfald och öka känslan av att tillhöra ett större sammanhang. Kulturarvet är också viktigt när det gäller social och ekonomisk utveckling och kan tillföra värden även inom andra politikområden. Det är en värdefull tillgång för skolan, arbetsmarknaden, turismen och hållbar samhällsutveckling.
Det är angeläget att kulturarvet står i centrum av den integrerade processen med bevarande, användande och utvecklande av kulturarvet i hela så att alla kan känna att de uppskattar och känner ett ansvar för kulturarvet. Det här samspelar väl med den vision för kulturmiljöarbetet 2030 som Riksantikvarieämbetet tagit fram tillsammans med flera samarbetspartners.
Kulturarv är en icke förnybar resurs som bidrar till det allmänna och bevarandet, användandet och utvecklandet och det delas av alla i ett samhälle. Det inkluderar både politiken, juridiken och det administrativa. Därför är det viktigt att definiera rollerna hos alla inblandade och ge framför allt allmänheten möjligheten att axla ett ansvar. Att höja nivån på medvetenheten, forskningen och utbildningen är därför särskilt viktig.
Läs mer: Strategy 21: European Cultural Heritage Strategy for the 21st century