Ny guide gör det lättare att skapa och publicera i 3D
Teknik för att skapa 3D-modeller har blivit alltmer lättillgänglig, och intresset bland museer och andra med förmedlingsverksamhet för att själva skapa och använda digitala 3D-modeller i sin verksamhet är stort. Men kunskapen har inte funnits samlad, förrän nu. Riksantikvarieämbetet har under våren tagit fram en pedagogisk guide, enkel att ta del av på raa.se.
– Det är lätt att tro att det är tekniskt komplicerat och att det skulle vara dyrt, men arbetet med guiden visar att det är ganska lätt att komma igång med enkla hjälpmedel såsom tillgång till en digitalkamera och en dator. Det passar därmed även för museer med begränsade resurser, säger Viktor Lindbäck.
God praxis och riktad kunskap har saknats
För de som söker kunskaper om de praktiska, tekniska aspekterna av framställning av 3D-modeller finns en uppsjö av information tillgänglig på webben. Däremot har det saknats information specifikt riktad till museer och institutioner och andra förmedlingsverksamheter, om god praxis vid publicering av modeller på externa plattformar såsom Wikimedia Commons eller Sketchfab för ökad tillgänglighet, sökbarhet och användbarhet.
Guiden God praxis för publicering av 3-modeller har Viktor Lindbäck på Riksantikvarieämbetet, utvecklat i samarbete med pedagoger och teknisk personal på ett tiotal museer som testat och bidragit med goda exempel. Guiden tar upp alltifrån utrustning, olika metoder och hur man planerar arbetet, till att publicera de digitala modellerna.
Användbart inom flera verksamheter
För den historieintresserade kan en digitalt tillgänglig 3D-modell, oberoende av tid och rum, ge en ökad förståelse och en fördjupad dimension av objektets sammanhang. Med hjälp av beskrivningar och länkar till kompletterande information så blir modellen mer meningsfull och användbar. Har man en museibutik är tekniken också mycket användbar för att låta besökarna ta del av vilka föremål som finns att tillgå.
Guiden kan även förenkla och berika arbetet inom många andra arbetsområden, t.ex. förenkla dokumentation och förmedling med arkeologiska och byggnadshistoriska undersökningar.
– Det är viktigt att ge mening och sammanhang åt modellen genom att publicera den tillsammans med den fördjupade information. Och att sedan integrera 3D-modellen på ett meningsfullt sätt i den egna verksamheten, säger Viktor Lindbäck.
Nytt 3D-projekt på gång
Ett annat närliggande arbete som just nu pågår på Riksantikvarieämbetet för att stödja museer är uppdraget ”3D i taktila och tillgängliga museiupplevelser”. Hur gör man till exempel medeltida träskulpturer bakom museernas glasrutor tillgängliga att uppleva, inte minst för museibesökare med synnedsättning?
– Det är ett av de områden där fysiska 3D-modeller verkligen kan bidra till ökad tillgänglighet, berättar Viktor Lindbäck.
Har du frågor om guiden eller 3D-publicering är du välkommen att kontakta Viktor, på viktor.lindback@raa.se eller 08-5191 82 45.
Exempel: 3D-modell från Livrustkammaren av Gustav Vasas hjälm med maskvisir där fördjupande information är tillagd på ett flertal ställen i bilden. (CC BY).