Tusentals rättningar höjer kvaliteten på informationen om fornminnen

Vad är det som rättas?

Idag finns information om ungefär 700 000 platser i Sverige med kulturhistoriska lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetes Fornminnesinformationssystem (FMIS). Informationen i FMIS används i flera olika sammanhang, till exempel som underlag för samhällsplanering, i forskning eller för att ta skaffa sig en kulturhistorisk förståelse av ett område.

Varför behöver informationen vara rätt?

Informationen om de kulturhistoriska lämningarna används också för att ta reda på om en lämning bedöms som skyddad enligt lag eller inte. Därför är det viktigt att uppgifterna om bedömt lagskydd visas korrekt så att den som till exempel planerarar ett markarbete ska få rätt information om en lämning, därför genomförs nu ett omfattande arbete för att höja kvaliteten på informationen.

Varför har informationen varit felaktig?

Information om fornminnen är i dag otydlig och av ojämn kvalitet vilket främst har två orsaker. För det första har informationen samlats in under närmare 80 år. Över denna tid har reglerna förändrats kring hur olika lämningar ska registreras.

För det andra har kunskapen om landskapet successivt utvecklats, vilket lett till att lagtillämpningen ändrats. Det betyder att en lämning som inte var fornlämning för 30 år sedan kan bedömas som en sådan idag. Till detta kommer att själva lagtexten kan ändras, vilket senast skedde 2014.

En lämnings registrerade bedömda lagskydd i FMIS speglar praxis vid registreringstillfället, vilket inte alltid överensstämmer med dagens praxis. Därför finns det ungefär 200 000 objekt i FMIS där just denna uppgift kan vara fel. Det gör det svårt för både markägare och andra som planerar åtgärder i landskapet, att veta vad som gäller.

Vilka konsekvenser får rättningarna om bedömt lagskydd för mig?

I samband med att vi nu rättar informationen så kommer det att märkas under sommaren bland annat genom att vissa lämningars bedömda lagskydd uppdateras till att bättre spegla dagens praxis. Det innebär att informationen blir tydligare för dig som använder uppgifterna som underlag vid planering och genomförande av olika åtgärder i landskapet. Det är dock viktigt att du alltid kontaktar länsstyrelsen om du tror att fornlämning – känd eller inte – påverkas av arbetet.

När görs rättningarna?

De maskinella korrigeringarna kommer att genomföras i sommar med början i juni. De manuella rättningarna sker successivt så långt vi hinner fram till dess att det nya systemet för lämningsinformation, Kulturmiljöregistret, driftsätts i höst.

Varför görs rättningarna just nu?

Sedan fyra år pågår ett arbete med att utveckla processer, arbetssätt och IT-system för att effektivt hantera fornminnesinformation digitalt. Ett delmål med detta utvecklingsarbete är att fornminnesinformationen ska bli lättare att använda och förstå, bland annat genom att en lämnings lagskydd ska bli tydligare och bättre spegla dagens praxis. Det är för att nå dit som vi nu gör dessa rättningar.

Är det något annat än det bedömda lagskyddet som uppdateras?

Riksantikvarieämbetets har också utvecklat ett nya system för kulturhistorisk information, Kulturmiljöregistret, som bland annat ska innehålla uppgifter om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Det nya systemet kommer att ersätta dagens FMIS/Fornsök (mer om det kommer senare).

När vi i höst flyttar uppgifterna från FMIS/Fornsök till Kulturmiljöregistret gör vi vissa ändringar i informationsstrukturen. Det finns dock vissa inkonsekvenser i dagens system som måste rättas innan en flytt är möjlig, det är ibland exempelvis oklart om en lämning finns kvar eller är borttagen. För att komma till rätta med dessa inkonsekvenser har under våren ungefär 9500 maskinella och knappt 2000 manuella korrigeringar genomförts i FMIS/Fornsök.

I det nya systemet ska I det nya systemet ska informationens användbarhet bli tydligare. Därför har två olika modeller tagits fram för att kvalitetsmärka de registrerade uppgifterna. Den ena berör det bedömda lagskyddet, det vill säga dess överensstämmelse med dagens praxis. Det andra rör lämningens läge och utbredning och anger en möjlig avvikelse mellan registrerat och verkligt läge. Den är framräknad utifrån hur informationen samlats in, digitaliserats och utifrån skalan på de underlagskartor som använts.

Hur görs rättningarna?

För att underlätta användningen av fornminnesinformationen sker nu en kvalitetshöjning på flera olika plan. Dels genomförs en maskinell korrigering av ungefär 112 000 registrerade bedömningar. Urvalet av dessa sker främst utifrån vilken typ av lämning det rör sig om, registrerad bedömning och när själva registreringen gjordes. Till exempel ändras alla förhistoriska boplatser till fornlämning, vilka registrerats före 1974 och som inte blivit undersökta eller är förstörda.

Vissa registreringar går dock inte att ändra maskinellt. Därför pågår även ett omfattande manuellt rättningsarbete. I det sammanhanget har cirka 25 000 objekt särskilt identifierats för rättning. Det kan till exempel röra sig om en förhistorisk gravhög som blivit registrerad som en icke skyddad lämning. Eftersom gravhögar alltid har bedömts som skyddade har antingen fel lämningstyp eller fel bedömning registrerats.

Med de insatser som nu görs när det gäller informationskvalitet kommer det att bli enklare att ta till sig informationen, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Läs mer om

• Hur höstens blockvisa överföring påverkar fornminnesinformationen i ditt län
• Frågor och svar om den nya processen för fornminnesinformation
• Bakgrunden till arbetet med den digitala arkeologiska processen