Ny handbok underlättar förvaltning av kulturarvet
Bevarande av kulturarv förutsätter långsiktigt hållbar förvaltning. Hur tar man fram ett användbart förvaltningsverktyg som till exempel ett vårdprogram eller en vård- och underhållsplan? Vilka är framgångsfaktorerna för att få till en effektiv och framgångsrik förvaltning när det gäller kulturarv?
Det var några av frågorna som Riksantikvarieämbetet ställde i två tidigare förstudier om vård- och underhållsplanering för kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Slutsatserna har nu sammanställts i handboken Förvaltning av kulturarv här på myndighetens webbplats. Handboken beskriver en process för framtagande av ett förvaltningsverktyg som utgår från bevarande av kulturvärden. Handboken ger också förslag på innehåll i ett vårdprogram (även kallat vårdplan) samt underhållsplan.
Handboken Förvaltning av kulturarv hittar du här.
Fokus på metodstöd och framgångsfaktorer
Att ta fram ett vårdprogram (vårdplan) och underhållsplan är krävande men görs arbetet genomtänkt är det en långsiktigt god investering för bevarandet av ett kulturarv. Förebyggande och långsiktigt planerad förvaltning byggd på helhetssyn ökar också beredskapen för olika riskscenarier som till exempel effekterna av ett förändrat klimat. Handboken tar upp vikten av att identifiera och hantera risker och sårbarheter för kulturarvet och även i den förvaltande organisationen. Exempel på framgångsfaktorer för att få ett använt förvaltningsverktyg tas också upp i handboken. Några exempel är vikten av att ha en vårdpolicy och tydliga, uppföljningsbara mål.
Fördelarna med ett förvaltningsverktyg
Det finns många fördelar med att arbeta fram en långsiktigt planerad förvaltning för bevarande, användning och utveckling av ett kulturarv.
Några av dem är:
- Det ger en samlad helhetsbild för ett kulturarv. Kulturmiljöer är ofta komplexa och består av många olika typer av kulturarv. Det kan handla om byggnader med samlingar eller kulturlandskap med till exempel både byggnader och arkeologiska lämningar.
- Det ger en möjlighet att ta fram en realistisk och genomförbar vision för användningen i framtiden.
- Det bidrar till att identifiera nuvarande och framtida problem och möjligheter för förvaltningen av kulturarvet.
- Förebyggande åtgärder är billigare att åtgärda än en stor, oväntad skada och en planerad förvaltning ger bättre möjlighet att förutse behov av resurser och för budgetering av kostnader för både det löpande underhållet och större åtgärder samt investeringar.
- Det ger en socialt hållbar förvaltning då det ställer krav på delaktighet från alla som på ett eller annat sätt kan bidra med flera olika perspektiv för kulturarvets betydelse och för den framtida förvaltningen och användning.
- En kontinuerlig förvaltning som syftar till bevarande ökar livslängden på både material och konstruktioner vilket i sig är hållbart och resurssnålt.