Ny strategi ska stärka statusen för landets 15 världsarv

Sverige ansvarar för 15 av världens världsarv. Det är en samling natur- och kulturarv av olika karaktär som tillsammans med de över tusen världsarv som finns i världen vittnar om jordens och mänsklighetens historia.

Arbetet med världsarv innebär inte bara att säkerställa att världsarven bevaras för all framtid. Världsarven ska också kommuniceras, bidra till samhällets utveckling, till exempel som besöksmål eller som attraktiva miljöer att bo och verka i och som skapar mening och tillhörighet. Världsarven ska dessutom gärna visa vägen och gå före i arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling i enlighet med FN:s agenda för en hållbar utveckling, Agenda 2030.

För första gången någonsin finns en strategi för världsarvsarbetet i Sverige. Den har, på uppdrag av regeringen, tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet samt genom dialog med övriga ansvariga aktörer i världsarvsarbetet.

Strategin ska till exempel lyfta statusen för de 15 världsarvsarven i Sverige genom ökad information, utökad samverkan och en tydligare organisation.

Läs och ladda ner den nationella världsarvsstrategin

Utvecklingsbehov

I arbetet med strategin har en hel del utvecklingsbehov identifierats, bland annat:

• Bättre ta till vara världsarvens potential att bidra till samhällsutvecklingen och Agenda 2030-målen.
• Bättre kunskap om världsarv och Unescos världsarvskonvention och vad världsarvsarbetet innebär.
• Tydligare processer och ökat samråd samt bra underlag vid planerad förändring i eller i anslutning till världsarv.
• Förbättrad katastrofberedskap och beredskap för klimatförändringar för världsarven.

Projektledare för världsarvsstrategin Mathilda Fält-Zaar, Riksantikvarieämbetet:
– Ambitionsnivån i världsarvsarbetet behöver höjas, det är vi alla överens om. Världsarvsstrategin, som tagits fram gemensamt tillsammans med andra myndigheter, lokala och regionala samordnare med flera aktörer, kommer att bidra till det. Samtliga har varit delaktiga och det här är ett långsiktigt arbete där vi allihop strävar mot samma mål, vilket känns mycket tillfredsställande.

Samarbete och samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer förväntas bli bättre till följd av strategin. Organisationen ska bli tydligare och arbetet mer strategiskt. De nationellt ansvariga myndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet, som idag arbetar med världsarv, kommer framöver vara ännu mer stödjande i världsarvsarbetet.

Vad händer nu?

Nästa steg i arbetet är att ta fram en handlingsplan för genomförandet av strategin. I den preciseras närmare hur de identifierade utvecklingsbehoven ska mötas och vad som bör prioriteras först. Även lokala och regionala aktörer förväntas ta fram egna handlingsplaner som gäller specifikt för deras arbete utifrån de enskilda världsarven.

Mer att läsa

Läs och ladda ner den nationella världsarvsstrategin

Här kan du läsa en sammanfattning av strategin.

Kort om regeringsuppdraget

Skäl till regeringens beslut: Regeringen bedömer att det finns behov av att utveckla världsarvsarbetet i vissa delar, bland annat avseende kunskap och kompetens för att stärka skyddet av världsarven och i förhållandet till antagandet av Agenda 2030, politiken för global utveckling samt förändrade krav och omständigheter som påverkar världsarven. Ansvariga myndigheters och andra aktörers ansvar och roller i världsarvsarbetet behöver också tydliggöras i en strategi.

Kort om världsarvskonventionen, världsarv i Sverige och världen

Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som är så värdefullt att det klassas som en angelägenhet för hela mänskligheten; en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Världsarv ska garanteras skydd och vård för all framtid.

Världsarven utses av FN-organet Unesco. Arbetet styrs av Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (världsarvskonventionen) som antogs 1972. Sverige skrev under världsarvskonventionen 1984.

År 2021 finns det totalt 1 154 världsarv i världen fördelade över 167 stater. 897 är kulturarv, 218 är naturarv och 39 har både kultur- och naturarvsvärden.

I Sverige finns 15 världsarv; 13 kulturarv, 1 naturarv och 1 som har både natur- och kulturarvsvärden. Inom parentes året då de fördes upp på världsarvslistan.

Världsarv i Sverige

Drottningholm, Ekerö (1991)
Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
Hällristningsområdet i Tanum (1994)
Skogskyrkogården, Stockholm (1994)
Hansestaden Visby, Gotland (1995)
Laponia, Lappland (1996)
Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996)
Örlogsstaden Karlskrona (1998)
Södra Ölands odlingslandskap (2000)
Höga Kusten, Ångermanland (2000)
Falun och Kopparbergslagen (2001)
Grimeton radiostation, Varberg (2004)
Struves meridianbåge (2005)
Hälsingegårdarna (2012)