Öppna och använda samlingar på årets Samlingsforum
Samlingsforum hölls i år för tionde gången. Värd för årets konferens var Sörmlands museum som visade upp sin nya museibyggnad, sina berättande magasin och sitt nyskapande sätt att arbeta med samlingarna.
Samlingsforum är en årlig mötesplats för alla som arbetar med samlingar. Konferensen arrangeras av Riksantikvarieämbetet i samarbete med museer runt om i landet. 2010 hölls den första konferensen i Visby och då presenterade Karin Lindvall, chef för Sörmlands museum, planerna och visionen för ett nytt museum i Nyköping. Därför var det extra roligt att i år få fira Samlingsforums 10-årsjubileum i det nu färdigställda museet.
Samlingar museets hjärta
Temat för årets konferens var ”Aktiva samlingar: betydelser, berättelser och bruk”. Hur kan museisamlingar bli synligare, mer tillgängliga och framför allt mer användbara och använda i olika sammanhang?
Karin Lindvall och Peter Ostritsch, samlingschef på Sörmlands museum, öppnade årets konferens med att berätta om hur de arbetar med samlingarna.
”Man brukar säga att samlingarna är museets hjärta, men en kanske ännu bättre liknelse är att de är museets blodomlopp”, sa Karin Lindvall. ”De ger liv, men kräver också näring, omsorg och arbete”.
Öppenhet innebär nya upptäckter
Tillgänglighet är viktigt, men att samlingarna är tillgängliga räcker inte för att de ska bli använda, menar Karin Lindvall. En lika viktig del i arbetet med samlingarna är att de kontinuerligt är under analys. Vad betyder de, vilken är deras kontext och vad berättar de? Om man tar sig tid så kan man upptäcka att det finns mer information och kontext kring ett föremål än vad man sett vid första anblicken. ”När man väl fått upp ögonen för att tänka öppet kring kontexten får man också syn på nya saker”, säger Peter Ostritsch.
Klimat och miljö ger andra perspektiv
Klas Grinell från Göteborgs universitet bidrog med ett annat perspektiv på samlingarna genom att fästa blicken på hur all mänsklig kultur formats i samspel med klimat och miljö. Flera forskare talar nu om att vi lever i ”människans tidsålder” – antropocen. Antropocen kännetecknas av att människan så fundamentalt påverkat jordens ekosystem och klimat att distinktionen mellan natur och kultur inte längre är funktionell. Människan har skapat ett geologiskt beständigt lager.
Museet är en offentlig arena där frågor om de samhällsförändringar som klimatförändringarna innebär kan undersökas. ”I stort sett alla museisamlingar bär exempel på andra sätt att leva på de platser föremålen kommer från. Det finns berättelser om hur platser anpassats till radikalt andra förutsättningar som kan tjäna som utgångspunkter för samtal om hur vi kan (åter)skapa hållbara livsstilar.”
Två stora hot
Karin Lindvall menar att det idag finns två stora hot mot samlingarna, varav det första är – ointresse. Museerna, inte minst de regionala, dras med ekonomiska svårigheter. För att offentliga medel ska avsättas till förvaltning av museisamlingar behöver människor förstå varför vi ska lägga pengar på att bevara samlingarna.
Det andra stora hotet är enligt Karin Lindvall de populistiska strömningar som blivit framträdande i samhället där man i många fall vill skriva en enda historia och där man på så vis minskar utrymmet för historieberättande.
Användbara och relevanta samlingar viktiga
Öppna, användbara och relevanta samlingar är ett sätt att motarbeta båda dessa hot, menar Karin Lindvall. Vi behöver se till att våra samlingar är mångröstade och öppna. ”God samlingsförvaltning och jättestor öppenhet går ihop”.
Mer information
En rapport från konferensen kommer att publiceras i början av 2020 på Riksantikvarieämbetets webbplats om Samlingsforum
Läs även om Riksantikvarieämbetets och Sörmlands museums projekt ”Ivar på Långmaren – ett barn för 100 år sedan”: Digital teknik låter besökare interagera med museets samlingar