Ny prototyp för insamling från sociala medier
Bilder i sociala medier har ingen naturlig kanal till museisamlingarna. Museerna behöver kraftsamla för att få in privatpersoners publicerade bilder i sina samlingar, menar Kajsa Hartig, projektledare på Nordiska museet som arbetat med en app-prototyp för bildinsamling.
De flesta använder i dag mobilen som sin huvudsakliga kamera. Vi kan ta mängder av bilder och dela dem i våra sociala digitala kanaler.
– Plötsligt öppnar sig möjligheten att få in privatpersoners vardagsdokumentation. De flesta bilder vi har kommer från professionella fotografer och vi saknar ofta privatpersoners röster. Nu kan vi få tillgång till en spännande värld, säger Kajsa Hartig, en av dem som arbetat med det treåriga forskningsprojektet Collecting Social Photo.
Aktiv insats från museerna
Samtidigt kräver insamlingen en aktiv insats från museerna. Donerade lådor med farfars gamla bilder är ett minne blott – nu behöver museerna arbeta för att motivera människor att skicka in sina bilder till museets samlingar. Stockholms läns museum använder Samtidsbild och flera museer använder tjänsten Minnen för att göra digitala insamlingar. Inom projektet Collecting Social Photo valde man att ta fram en prototyp till en ny webbapp för insamling.
– Vi ville utforska hela processen tillsammans. Det handlar om att förstå privatpersonernas behov när de ska ladda upp bilder, personalens behov när de ska ta emot och hantera bilderna och bildkonsumenternas behov när de ska titta på materialet, säger Kajsa Hartig.
Fyra institutioner har deltagit i projektet, som finansieras av Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond: Nordiska museet, Aalborgs stadsarkiv, Stockholms läns museum och Finlands fotografiska museum.
Känsliga uppgifter
Bland de insamlingsteman som rymts inom projektet finns exempelvis terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm och hashtaggarna knytblus och metoo där människor kunnat ladda upp bilder och skärmdumpar av inlägg, alltså både bild och text. Insamlingarna har gjorts i direkt anslutning till nyhetshändelsen och användarna har kunnat välja mellan att publicera publikt eller direkt till arkivet, utan att det visas för andra användare. När det gällde metoo skickade många in personliga berättelser om vad de själva utsatts för, i något fall med ytterst känsliga uppgifter.
Projektgruppen rekommenderar inte att inläggen går genom moderering innan de publiceras eftersom det bromsar upp processen. Däremot behöver insamlingen övervakas och i vissa fall måste material avpubliceras från den publika delen.
– Museer behöver tänka till kring hur man formulerar sig kring insamlingar. Framför allt har vi ett stort jobb att göra med att förklara relevansen. De flesta tänker att farfars gamla bilder kan vara värda att samla på grund av sin ålder men de förstår inte att deras egna bilder från fotbollsträningar och gym kan ha ett värde för museer.
Öppen källkod
Webbappen som projektgruppen har tagit fram är en betaversion som presenteras på konferensen Collect to Connect 19-20 oktober 2020. Appen är inte tänkt som en färdig tjänst som ska driftsättas, utan ska snarare vara en utgångspunkt för andra att arbeta vidare med. Prototypen bygger på öppen källkod (open source) och är alltså helt fri att ladda ned och anpassa utifrån egna behov, för den som har teknisk kompetens att göra det.
– Det vore perfekt om Facebook kunde bygga en delningsknapp så att människor kunde dela sina bilder direkt från de sociala medierna till museerna. Det kommer nog tyvärr inte att hända och de ändrar sina API:er (applikationsprogrammeringsgränssnitt) hela tiden. Men att ladda upp hela konton, till exempel från instagram, skulle nog vara möjligt på sikt, menar Kajsa Hartig.
Metod för medskapande
Insamlingssystemet är en sak, sedan måste bilderna och deras tillhörande data lagras i museets samlingsdatabas. Det insamlade materialet från sociala medier behöver lagras i samma infrastruktur som de digitaliserade samlingarna, framhåller Kajsa Hartig. Här bör det gå att lösa en direkt koppling så att materialet förs över automatiskt, menar hon. Samtidigt går det inte att ställa samma krav på upplösning och filformat.
– Vi måste kunna hantera lågupplösta bilder i olika filformat. Och vi måste kunna hantera videofiler.
En av projektets slutsatser är att arbete med digitala insamlingar kan lyfta ett museum på det digitala området, men för att lyckas behöver museet arbeta på tvärs, över traditionella professionsgränser.
– Om museet vill vara en arena för demokrati och bygga på medskapande så kan digitala insamlingar vara ett sätt att leva upp till det, säger Kajsa Hartig.
Lina Wennersten
Hur ser prototypen ut?
Se skärmdumpar från prototypen Collecting Social Photo i mobiltelefonsformat nedan. Foto: Collecting Social Photo (CC BY)
1. Startsidan i Collecting Social Photo.
2. Användarna kan välja att titta på andras bilder.
