Stöd för museer om mänskliga kvarlevor och återlämnande av föremål är klara

Samlingar i museer har byggts upp under lång tid. Anledningarna till att man samlat in föremålen har varierat utifrån olika tiders syften och syn på förvärv. Idag kan vissa samlingar upplevas som svåra och de kan också ha kommit till museerna på etiskt tveksamma sätt, enligt vår tids uppfattning.

Idag är dessa frågor aktuella världen över och museerna har länge efterfrågat stöd.

Många parter delaktiga

Dokumenten har tagits fram i brett samråd med de centrala museerna, Sametinget och experter inom berörda områden. Dessutom har representanter från musei- och kulturarvsorganisationer som Sveriges museer, Icom och Unesco deltagit.

–  Bred kompetens och representation var utgångspunkten när arbetet startades. Det var viktigt att få med alla relevanta aspekter och frågeställningar i arbetet, säger riksantikvarie Lars Amréus.

Övergripande stöd för museernas arbete

Dokumenten ska fungera som ett stöd till museerna i deras arbete med att ta fram egna styrdokument och rutiner för hur man hanterar mänskliga kvarlevor och återlämnande. De kan användas som underlag för vilka frågor och intressenter man bör ta hänsyn till och involvera i olika processer.

Dokumenten ger ett övergripande stöd till museerna inför deras beslut i de enskilda fallen. Förhoppningen är också att de ska ligga till grund för erfarenhetsutbyte så att museerna kan ta stöd av varandra i dessa, ibland komplicerade, ärenden.

Frågorna är internationella

–  Frågor om mänskliga kvarlevor och återlämnande av kulturföremål i samlingar är mycket viktiga och aktuella i hela världen. I framtagandet av dokumenten har vi tittat på hur man arbetat internationellt. Nu fortsätter vi vårt arbete med att fram ytterligare stöd inom dessa områden, säger Lars Amréus.