Kemiforskning ska ge säkrare förvaring för samlingar på museer
Forskare vid Chalmers vill ta fram nya tekniska lösningar för att fånga upp skadliga ämnen i förvaringslådor och montrar. Forskningen ingår i det omfattande EU-projektet APACHE, som ska bidra till färre skador på föremål och lägre kostnader för samlingsförvaltning, i synnerhet för mindre museer och arkiv.
Många material kan avge skadliga ämnen till luften som snabbar på nedbrytningen av föremål. Ofta rör det sig om mycket små mängder men eftersom lådor och montrar är slutna utrymmen där föremål ibland förvaras i många år, kan koncentrationen av skadliga ämnen ändå bli hög. Skadorna är ofta kostsamma eller omöjliga att återställa. Trots att problemet är väl känt, vållar dessa material problem för institutioner och museer världen över.
– Det finns många material som har provats ut för att vara oskadliga, och även andra tekniska lösningar. Problemet är att de ofta är dyra och särskilt för många mindre museer och samlingar blir det en svår kostnadsfråga, säger Elyse Canosa vid Chalmers tekniska högskola.
Elyse Canosa är materialforskare med inriktning mot kulturarv i Romain Bordes forskningsgrupp vid Institutionen för tillämpad kemi vid Chalmers. Tillsammans med kollegan och kemisten Kinga Grenda samt Krister Holmberg, professor emeritus, hoppas hon kunna utveckla en ny kostnadseffektiv lösning, som enkelt ska kunna integreras i lådor och montrar och även lämpa sig för mindre museer, arkiv och samlingar.
– Vi försöker ta fram ett nytt material som kan adsorbera de skadliga ämnena. Än så länge jobbar vi i labbskala, men målet på sikt är att tillsammans med industripartners producera materialet i stor skala, säger Elyse Canosa.
Ingår i EU-projektet APACHE
Arbetet vid Chalmers tekniska högskola är en del av EU-projektet APACHE, som inleddes våren 2019 och är tänkt att avslutas 2021. Med drygt 65 miljoner kronor i total budget arbetar ett 30-tal europeiska forskningsinstitutioner och företag tillsammans för att ta fram nya lösningar för samlingsförvaltning. Från Sverige medverkar Chalmers tekniska högskola, i samarbete med Riksantikvarieämbetet.
Forskning både i fält och på labb
Chalmers-projektet utnyttjar förmågan hos små partiklar av kiseldioxid att adsorbera, det vill säga kemiskt binda, luftburna skadliga ämnen. På nanometerskala är kiseldioxid ett mycket poröst material med många håligheter, där molekyler kan bindas till ytan. För att aktivera partiklarna täcks dessa med ett tunt lager av en polymer.
– De vanligaste ämnena i museimiljö som vi vill fånga upp är ättiksyra och myrsyra. Vi försöker ta fram material som dessutom kan adsorbera luftföroreningar som kommer via utomhusluft, som kväveoxider och svaveldioxid, säger Elyse Canosa.
I ett första steg tillverkar forskarna många olika materialblandningar på laboratoriet. De adsorberande egenskaperna studeras och optimeras, dels på Chalmers dels hos det internationella kemiföretaget Nouryon i Sverige och Nederländerna. I ett andra steg kommer forskarna att pröva de mest lovande materialen i en mer verklighetstrogen miljö. Både Riksarkivet och Vasamuseet har anmält intresse för att delta i fältstudier.
Praktiskt användbart
Projektet kommer förhoppningsvis att resultera i en eller flera material som fungerar som effektiva adsorbenter – både på laboratoriet och i museimiljö. Forskarna kommer även att arbeta vidare för att göra materialet mer lätthanterligt för museipersonal, bland annat med hjälp av en 3D-skrivare.
– De kiselbaserade partiklarna är i pulverform, och det är ganska svårt att hantera praktiskt. Vi vill göra materialet praktiskt användbart, exempelvis i form av ett pappersark som man lätt kan placera inne i en låda eller monter, säger Elyse Canosa.
Riksantikvarieämbetets medverkan
Riksantikvarieämbetet samarbetar med Chalmers i EU-satsningen Apache, bland annat genom att finansiera delar av en forskartjänst. Vissa tester kommer också att genomföras vid Kulturarvslaboratoriet vid Riksantikvarieämbetet i Visby. Tillsammans kommer man även anordna workshops för att inkludera och sprida kunskap till svenska kulturarvsinstitutioner.
– Det är ett spännande och unikt projekt, som ska bidra till färre skador på kulturarvsobjekt både på kort och lång sikt, Förvaring är en av de största utmaningarna inom samlingsförvaltning, säger Sara Norrehed på Riksantikvarieämbetet.
Att projektet uttryckligen vänder sig till mindre institutioner för att sänka deras kostnader för förvaring är väldigt positivt, konstaterar Sara Norrehed.
– Dessutom hoppas jag att projektet kan bidra till att ytterligare föra samman naturvetenskaplig forskning med kulturarvssektorn, och därigenom förstärka heritage science-området i Sverige, säger Sara Norrehed.