Kulturmiljön har svårigheter att få genomslag i miljömålsarbetet
Miljömålssystemet ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Sverige. Sedan dess start har kulturmiljön haft en given roll bland miljömålen. Trots detta har kulturmiljöperspektivet haft svårigheter att få genomslag i miljömålsarbetet. Det visar Riksantikvarieämbetets rapport ”Kulturmiljö i miljömålssystemet”.
Riksantikvarieämbetet har tagit fram en kulturmiljööversikt med avsikt att ge en samlad bild av uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd i miljömålssystemet. Kartläggningen visar att kulturmiljöarbetet har svårt att ta plats i miljömålssystemet och uppföljningen synliggör inte kulturmiljöns tillstånd och roll i miljöarbetet. Ur ett kulturmiljöperspektiv fyller den därför inte sitt syfte fullt ut, enligt Riksantikvarieämbetets rapport.
Miljömålsuppföljningen ger inte svar på hur stora kulturmiljöförlusterna är
I dagens samhälle har många kulturmiljöer förlorat sina ursprungliga funktioner och utgör ofta hinder för exploatering och en rationell markanvändning. Dessa miljöer riskerar att rivas, förfalla eller växa igen utan skötsel eller hänsyn till dess kulturhistoriska värden. Det innebär samtidigt att viktig historisk kunskap om hur människan tidigare brukat och påverkat naturen går förlorad. Denna kunskap om hur människan tidigare nyttjat naturen är viktig att ta tillvara för att förstå dagens utveckling i miljön.
Miljömålsuppföljningen pekar på att förutsättningarna för bevarande av kulturmiljön sällan är goda. Av tio miljökvalitetsmål med preciseringar för kulturmiljön bedöms ingen av dessa som möjlig att uppnå med befintliga och beslutade åtgärder. Exakt hur stora kulturmiljöförlusterna är går dock inte att bedöma utifrån nuvarande miljömålsuppföljning då uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd är begränsad.
Bristen på data försvårar uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd
Att kulturmiljön inte syns i miljömålsuppföljningen beror ofta på att det inte finns tillräckligt med dataunderlag. För många miljökvalitetsmål finns omfattande kunskapsluckor om både förekomst av kulturmiljöer och deras tillstånd.
I dagsläget är det endast tre av miljökvalitetsmålen: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö som har kärnindikatorer som tydligt berör kulturmiljön. Av dessa är det bara miljökvalitetsmålet Levande skogar som ger besked om kulturmiljöns tillstånd, då den mäter andelen skadade forn- och kulturlämningar inom skogsbruket. Det är därför svårt att utifrån miljömålsuppföljningen uttala sig om det faktiska tillståndet hos kulturmiljön. Övriga indikatorer mäter i stället förutsättningar för bevarande av kulturmiljön.
Riksantikvarieämbetet vill öka kulturmiljöns synlighet tillsammans med övriga myndigheter
Även om dagens uppföljning ger vaga svar om kulturmiljöns tillstånd, så har den potential att utvecklas. Till exempel kan en kärnindikator som Fåglar och fjärilar ge ett ganska bra svar på hur det traditionella odlingslandskapet mår. För kulturmiljöer vid vatten kan indikatorerna Strandnära byggande, Kustnära byggande och Torvutvinningens omfattning ge ungefärliga svar på hur stort exploateringstrycket vid kust, sjöar och våtmarker är.
Exakt hur ett tydligare kulturmiljöperspektiv kan utvecklas inom befintlig uppföljning behöver dock utredas vidare. Det rör både hantering av det bristande dataunderlaget och fortsatt utveckling av uppföljningen. Riksantikvarieämbetet vill därför i samarbete med övriga miljömålsmyndigheter fortsätta utreda hur miljömålsuppföljningen av kulturmiljöns tillstånd kan utvecklas. Detta är ett arbete som påbörjas under hösten 2020 och avrapporteras hösten 2021.