Ny rapport om hur skador på lämningar i skogen kan undvikas vid skogsbruk
Varje år skadas fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i skogen, i samband med skogsbruk. I en ny studie undersöker Riksantikvarieämbetet förutsättningar, hinder och möjligheter för att undvika skador, samtidigt som skogens resurser nyttjas. Tydligare utmärkta lämningar i skogen, ökad tillsyn från myndigheterna och samlad kompetens hos polis och åklagare är några lösningar som kan förbättra situationen.
Riksantikvarieämbetet har gjort en studie: Skador på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar vid skogsbruk. Studien tar upp hur handläggningsprocessen, tillsyn och ansvarsutkrävande fungerar parallellt hos de handläggande myndigheterna Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.
Myndighetsstrukturen är uppbyggd så att varje led i handläggningsprocessen, den tillsyn som bedrivs och eventuellt ansvarsutkrävande, påverkas av om lämningarna inom det aktuella avverkningsområdet är fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar.
Förutom att myndigheternas handläggningsprocess studerats har skogsbruket gett sin bild av skogsbruksprocessen. Resultatet av studien pekar på ett antal förutsättningar, hinder och möjligheter som finns för att lämningarna inte ska skadas samtidigt som skogens resurser nyttjas.
Kulturstubbar motverkar skador
- I de fall kulturstubbar satts och varit korrekt placerade har andelen skadade lämningar varit mindre än när lämningarna inte har märkts ut i fält. Riksantikvarieämbetet anser därför att det är viktigt att arbetet med kulturstubbar fortsätter.
- Länsstyrelserna kommer ofta in för sent i skogsbruksprocessen, först efter skogsbrukets planeringsfas då kulturstubbarna sätts. Med mer tydligt kommunicerade handläggningstider skulle det bli tydligt för skogsbruket att de behöver samråda och/eller ansöka hos länsstyrelsen i ett tidigare skede. Detta för att markägarna ska få länsstyrelsens beslut inför sin planering i fält då kulturstubbarna ska sättas.
- Uppgifterna om lämningarnas lägesangivelser i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister behöver uppdateras av de myndigheter som är behöriga att registrera. Annars finns risken att skogsbruket inte hittar lämningarna i fält, vilka därmed riskerar att skadas.
Ökad tillsyn behövs
- Samverkan mellan myndigheter och skogsbruket har fallit väl ut och bidrar till viljan och kunskapen att göra rätt, men tillsyn av lämningar efter skogsbruksåtgärd görs endast i liten utsträckning. Riksantikvarieämbetet anser att det är viktigt att tillsyn av lämningar efter skogsbruksåtgärder görs i större omfattning.
- Trots väl underbyggda underlag från länsstyrelsen vid anmälan om fornminnesbrott till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten läggs ärenden ner och brotten hinner ofta preskriberas. Möjliga vägar framåt som nu prövas är att samla kompetensen som rör lämningar i en funktion hos Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Företagsboten har också fördelar som kan göra det möjligt att minska antalet ärenden som läggs ner.
Ladda hem rapporten här: Skador på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar vid skogsbruk.
Fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk, är varaktigt övergivna och kan antas ha tillkommit före 1850. Övriga lämningar benämns övriga kulturhistoriska lämningar.