Regeringsuppdrag om Washington-principerna och Terezin-deklarationen överlämnat till Kulturdepartementet

Riksantikvarieämbetet har återrapporterat uppdraget att bedöma om det finns behov av att vidta särskilda åtgärder för att tydliggöra och underlätta den svenska efterlevnaden av Washington-principerna och Terezin-deklarationen om nazi-konfiskerade kulturföremål. En rapport har överlämnats till Kulturdepartementet. Den innehåller ett antal åtgärdsförslag.

Regeringsuppdraget innebär att Riksantikvarieämbetet ombetts kartlägga och redovisa hur de statliga kulturarvsinstitutionerna förhåller sig till Washington-principerna och Terezin-deklarationen och bedöma om det finns behov av åtgärder för att tydliggöra och underlätta efterlevnaden av dessa.

Behov av kartläggning

I arbetet  med uppdraget har Riksantikvarieämbetet fört samtal med kontaktpersoner för de statliga kulturarvsinstitutionerna i Sverige om hur de förhåller sig till dessa principer i sin samlingsförvaltning. Myndigheten har också haft dialog med bland andra Judiska Centralrådet och Föreningen Förintelsens Överlevande samt gjort internationella jämförelser hur principerna tillämpas.

I Sverige har Washington-principerna tillämpats i två fall, där båda rört föremål ur Moderna museets samling. Det finns i nuläget inget som tyder på att nazi-konfiskerade föremål förekommer i någon stor omfattning i svenska kulturarvssamlingar. Men då proveniensforskning (forskning på föremåls ursprung och efterföljande ägarbyten) hittills endast utförts i begränsad omfattning går det inte att utesluta att det kan finnas fler fall.

En slutsats är att kulturarvsinstitutionerna kommit olika långt i kartläggningen av sina samlingar, men att flertalet efterfrågar mer statligt stöd i fråga om proveniensforskning och hur Washington-principerna ska tillämpas.

Förslag till regeringen

Riksantikvarieämbetet föreslår därför en satsning på kulturarvsinstitutionernas proveniensforskning under de närmaste åren. Förslaget innebär ett tidsbegränsat projekt för att stödja kulturarvsinstitutioner som inte genomfört en första proveniensöversyn av samlingarna. Till projektet knyts en erfaren proveniensforskare samt en internationell referensgrupp av sakkunniga.

Till detta läggs ett ekonomiskt stöd till kulturarvsinstitutionerna för proveniensforskning.

I arbetet har Riksantikvarieämbetet övervägt behovet av ett särskilt organ för att bistå institutionerna med råd om tillämpningen av principerna. Riksantikvarieämbetet föreslår inte att ett sådant restitutionsråd inrättas permanent, då antalet fall i Sverige är få. I stället bör regeringen ha möjligheten att inrätta ett sådant råd, bestående av oberoende sakkunniga, då behov uppstår.

Riksantikvarieämbetets fortsatta arbete

Riksantikvarieämbetet kommer att genomföra flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att Sverige ska leva upp till Washington-principerna och Terezin-deklarationen.

Myndigheten kommer att samla och sprida kunskap om principerna och deras tillämpning och delta i internationella initiativ på området. Riksantikvarieämbetet kommer också att utarbeta ett stöd för kulturarvsinstitutioner för att förhindra att svenska kulturarvsinstitutioner i framtiden förvärvar nazi-konfiskerade eller på annat sätt olovligt anskaffade eller exporterade kulturföremål till samlingarna.

Om Washington-principerna och Terezin-deklarationen

Washington-principerna, 1998, och Terezin-deklarationen, 2009, är två internationella överenskommelser om identifiering och återlämnande (restitution) av nazi-konfiskerade kulturföremål. De båda överenskommelserna är inte juridiskt bindande utan snarare moraliska åtaganden för staterna. De innebär i korthet att i de allra flesta fall ska nazikonfiskerade konst- och kulturföremål lämnas tillbaka till sina ägare om de rättmätiga ägarna kan identifieras.

Här finns rapporten till regeringen.

Läs mer om arbetet med Washington-principerna