Alla skolelever har inte samma tillgång till kulturarvsinstitutionerna
Museer, arkiv och världsarv både utgör och förvaltar vårt gemensamma kulturarv. De rymmer fantastiska kunskapsmängder och kan fungera som alternativa lärmiljöer. Här finns en enorm potential för skola och utbildningsinstitutioner.
Riksantikvarieämbetet fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga kulturarvsarbetets betydelse för skolan samt främja samverkan mellan skola och kulturarvsinstitutionerna. Undersökningen har varit den första större kartläggningen i sitt slag, och har genomförts i samverkan med Riksarkivet, Skolverket och Kulturrådet.
I dag finns en omfattande samverkan mellan skola och kulturarvsinstitutioner och många unga möter kulturarv genom museer, arkiv och världsarv. Kulturarvsinstitutionernas verksamhet kan bidra till skolans demokratiuppdrag genom att eleverna få en fördjupad förståelse för det förflutna och för nuet. Kulturarvsinstitutionerna kan bidra till elevernas historiemedvetande Inte minst genom att konkretisera abstrakta begrepp som källkritik och historiebruk. Genom att fungera som alternativa lärmiljöer och möjliggöra ett annat slags lärande kan kulturarvsinstitutionerna väcka intresse hos eleverna och stimulera en livslång lust att lära.
Men undersökningen visar att alla elever inte har samma tillgång till kulturarvsinstitutionerna. Det saknas också tydliga strukturer som underlättar samverkan mellan skola och kulturarvsinstitutioner. Eftersom kulturarvsinstitutionerna inte nyttjas som en pedagogisk resurs i full utsträckning utgör de en stor potential för framtiden.
Uppdraget har nu slutrapporterats och 17–19 november bjuder Riksantikvarieämbetet in till en digital seminarieserie med fokus på skola och kulturarv. Med utgångspunkt i slutsatserna från de kartläggningar som gjorts tar vi del av goda exempel på samverkan, inspireras av våra nordiska grannar och samtalar om möjliga vägar framåt i Riksantikvarieämbetets främjandearbete.