Fria standarder för att bevara kulturarv förlängs med tre år till
Riksantikvarieämbetets satsning på ökad användning av standarder inom kulturarvsområdet fortsätter. Ett nytt avtal med Svenska Institutet för Standarder gör att över 40 standarder blir fritt tillgängliga för kulturvårdens aktörer i ytterligare tre år.
Sedan 2018 har standarderna inom bevarande av kulturarv kunnat laddas ned och användas kostnadsfritt. Det bygger på ett unikt avtal mellan Riksantikvarieämbetet och standardiseringsorganisationen SIS. Avtalet var på väg att gå ut vid årsskiftet. Nu har Riksantikvarieämbetet beslutat att förlänga avtalet fram till utgången av 2023.
– Det är väldigt roligt att det blir en fortsättning. Det kommer att fördjupa spridningen av standarder inom kulturvården. I förlängningen kommer det att bidra till att förbättra förvaltningen av vårt kulturarv, säger Ilse Vuijsters Hammarström på Riksantikvarieämbetet.
Så bidrar standarder till bevarat kulturarv
Ett hundratal organisationer och experter har genom ett europeiskt samarbete utvecklat standarder för ett bevarat kulturarv.
Arbetet är behovsstyrt, tvärvetenskapligt och samlar kompetenser från olika branscher och länder i Europa. Standarderna baseras på internationella överenskommelser och konventioner. Sverige deltar aktivt med representanter från såväl museer, universitet och myndigheter, såväl som Svenska Kyrkan och privata företag.
För många aktörer inom kulturvården är det fortfarande något nytt att arbeta med standarder. Men det handlar i grunden om att hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar, konstaterar Ilse Vuijsters Hammarström.
– Standarder ger stöd i löpande förvaltning, exempelvis med upphandling och dokumentation. Standarder är också ett kraftfullt verktyg för att jobba med bland annat tillståndsbedömningar och hållbara val.
Standarder är också en viktig pusselbit för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Ett exempel är de klimatförändringar, som innebär att besiktning och underhåll av byggnader och fornlämningar blir allt viktigare. Standarder kan bidra till bättre rutiner vid vård och förvaltning.
– Genom att arbeta planerat och förebyggande har vi större möjlighet att rädda kulturarvet från negativa effekter av klimatförändringar, säger Ilse Vuijsters Hammarström.
Veronika Eriksson, Nationalmuseum: ”Samma språk viktigt”
Veronika Eriksson, konservator vid Nationalmuseum, är en av dem som utnyttjar standarder i sitt arbete, bland annat som beslutsstöd eller för att argumentera för en viss policy. Veronika Eriksson ser också standarder som ett stöd vid upphandling.
– Det är viktigt att vi använder samma termer och att det finns en förståelse med den man kommunicerar. Det gäller inte minst vid upphandling och inköp av varor eller tjänster om man vill anlita extern hjälp, exempelvis av ett laboratorium för att analysera något, säger Veronika Eriksson.
Att standarderna nu blir tillgängliga kostnadsfritt ännu en treårsperiod ser hon som en stor fördel.
– Absolut, på förhand kan det vara svårt att veta om en viss standard är relevant i min verksamhet. Om det är gratis är det lätt att navigera och välja rätt.
Gunnar Almevik, Göteborgs universitet: ”Standard del av professionalisering”
Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, utbildar bebyggelseantikvarier, konservatorer och restaureringshantverkare. För honom är det självklart att inkludera standarder, både i undervisning och forskningsverksamhet. Standarder är en viktig del av professionaliseringen av sektorn, enligt Gunnar Almevik.
– Ska kulturvården bli bedömda på ett professionellt sätt och kunna interagera med andra i samhället måste vi själva jobba mer standardiserat, säger han.
– Det handlar bland annat om att våra arbetsprocesser och rapporter blir jämförbara, att man ska kunna lita på att rapporter innehåller information av ett visst slag. Alla ska inte sitta i sin egen lilla låda och hitta på sina egna regler.
Gunnar Almevik håller med om att den fria tillgången till standarder är ett bra sätt att öka spridningen. Men han skulle gärna se att fler standarder översätts till svenska. Dessutom behöver standarder ibland tolkas, och han efterlyser därför fler vägledningar och exempel.
Digitala seminarier om standarder under våren
2021 Riksantikvarieämbetet kommer att arrangera en digital seminarieserie under 2021, där experter kommer att ge råd och goda exempel om specifika standarder.
– Tillgången på standarder är en sak. Men vi ser att det också behövs stöd i hur man använder dem, säger Ilse Vuijsters Hammarström.
Till en början är tre seminarier inplanerade: Träkonstruktioner, Puts och murbruk samt Tillståndsbedömning av fast kulturarv. Ilse Vuijsters Hammarström räknar med att fler teman för olika standarder presenteras framöver. Dessutom kommer SIS tillsammans med Riksantikvarieämbetet under 2021 att arrangera ett intressentmöte inom arkeologi där utvecklingen av standarder diskuteras.
Läs mer
Alla standarder (med tillhörande infoblad) inom Bevarande av kulturarv hittar du på SIS webbplats. Det finns drygt fyrtio standarder inom olika områden, exempelvis för tillståndsbedömning, konservering och upphandling. Här finns även standarder som rör energiprestanda i historiska byggnader, styrning av inomhusklimat samt packmetoder för transport för att nämna tre konkreta exempel.
Intresserad att börja arbeta med standarderna?
Skapa ett konto på SIS webbplats. Sen är det bara att ladda ned valfri standard. Till varje standard finns kort information som beskriver vad den innehåller.
Fakta: Termer och definitioner mest nedladdad
Under de tre år som standarder varit fria har nedladdningen av standarder ökat successivt. I november 2020 hade närmare 750 personer skapat en inloggning hos SIS. Totalt sedan starten 2018 har nästan 4 000 handlingar laddats ned. Mest nedladdat var Generella termer och definitioner.