Riksantikvarieämbetet medverkar till regional utveckling
Kulturarvet och den kulturella infrastrukturen i form av institutioner och verksamheter spelar en viktig roll för lokal och regional utveckling. Det framgår av Riksantikvarieämbetets rapportering av hur myndigheten har medverkat i det regionala tillväxtarbetet och EU:s sammanhållningspolitik.
En central uppgift för Riksantikvarieämbetet är att tillsammans med andra se till att kulturarvet kan bevaras. För att bevaras behöver kulturarvet användas och utvecklas på ett hållbart sätt. Det kräver att det finns människor och verksamheter som är engagerade i kulturarvet och ser att kulturarvet är en resurs.
– Som nationell kulturarvsmyndighet befinner vi oss i skärningspunkten mellan olika politikområden. Vi vet sedan tidigare att investeringar i kulturarvet ger positiva effekter också inom andra samhällsområden och att de har betydelse för samhällsekonomin, säger Lena Olsson, utredare på Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöavdelning.
Många insatser av betydelse för regional utveckling
Kulturarvet kan på olika sätt vara betydelsefullt för en lokal och regional utveckling. Riksantikvarieämbetet har den 15 februari redovisat myndighetens medverkan inom regional tillväxt- och landsbygdspolitik till regeringen. I redovisningen lyfter Riksantikvarieämbetet fram många insatser som bidrar till ett tillgängligt kulturarv, attraktiva miljöer, forskning och utveckling samt innovation och företagande.
– Vår redovisning visar att Riksantikvarieämbetets insatser skapar förutsättningar för att utveckla kulturarvet och göra det tillgängligt. På så sätt stärker vi också kulturarvets bidrag till en hållbar lokal och regional utveckling, säger Lena Olsson.
Riksantikvarieämbetets fördelning av medel inom kulturarvsområdet är ett av flera exempel som beskrivs i redovisningen. Kulturmiljövårdsanslaget, bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet och till arbetslivsmuseer används bland annat för skötsel och underhåll av kulturmiljöer och är viktiga för att skapa attraktiva miljöer och besöksmål. Medlen har även en betydande roll i att stärka arbetsmarknaden och därmed en hållbar tillväxt. Detta genom att ett attraktivt och tillgängligt besöksmål genererar fler arbetstillfällen och främjar andra näringar runt kulturmiljön. Dessutom kan bidragen stödja den sociala sammanhållningen på landsbygden.
Riksantikvarieämbetets insatser för att använda digitaliseringens möjligheter beskrivs också i redovisningen. För att på olika sätt öka tillgängligheten till kulturarvet är digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling inom kulturarvsområdet angeläget. Riksantikvarieämbetet redovisar flera exempel på vad satsningarna består av. Bland annat beskrivs de nationella databaser som Riksantikvarieämbetet förvaltar för att göra information om kulturmiljöer tillgänglig samt det stöd som ges till företagare inom kulturarvsområdet för att utveckla digitala tjänster och produkter.
Behov av långsiktiga strategier
Av redovisningen framgår att Riksantikvarieämbetet ser behov av långsiktiga strategier och mer kunskap inom området för att kunna bedöma effekten av och prioritera egna insatser med koppling till regional utveckling.
– Faktum är att vi redan förra året började att lägga grunden för ett mer långsiktigt arbete hos oss. Detta för att vi ska bli bättre på att vid behov kunna anpassa och genomföra vissa av Riksantikvarieämbetets insatser utifrån regionala och lokala förutsättningar, säger Lena Olsson.