I väntan på Branschforum för konsthantering 2021
I oktober 2021 förflyttar sig Branschforum för konsthantering till Blekinge. Vi sänder forumet digitalt tillsammans med Konst i Blekinge, Blekinge museum och Kulturcentrum Ronneby konsthall. Inför forumet träffade vi Simon deBrée som arbetar som utställningstekniker på Kulturcentrum Ronneby konsthall.
Branschforum för konsthantering vänder sig till dig som arbetar med att installera, montera, förankra, lyfta, flytta, packa, transportera och hantera konst och kulturföremål. Mer om nästa forum kan du läsa här:
Branschforum för konsthantering 27-28 oktober
Möt Simon deBrée, utställningstekniker
Simon deBrée flyttade 2012 från Kanada till Sverige, bland annat för att jobba på konsthanteringsfirman Hangmen i Stockholm. Han har också länge arbetat som konstnärsassistent till Andreas Eriksson, innan han kom till Kulturcentrum Ronneby konsthall. Liksom många andra som arbetar med hantering av konst på museer och konsthallar driver Simon deBrées en egen konstnärlig verksamhet vid sidan om.
Som utställningstekniker ansvarar Simon för att, i samarbete med konstnärer och kollegor, planera och bygga konsthallens utställningar. Konsthallen huserar i det sekelskifteshus i trä som tidigare fungerade som lagerlokal för Kockums emaljfabrik.
Hur är konsthallen som hus att jobba i?
Simon tycker att det är avslappnande att komma till jobbet eftersom det är så ljust och mycket trä i byggnaden. I de utställningar som görs idag försöker man inte dölja huset lika mycket som man gjorde tidigare, när man tyckte att pelare och annat mest var i vägen.
– Det är lite en annan mentalitet idag. Den tidigare lagerlokalen hade stora hyllor för emaljeringskärlen och en del finns kvar. De är inte alltid så praktiskt, men vackert. Vi kommer att ha en halvpermanent utställning där vi kan visa upp ett urval av emaljföremålen.
Sekelskiftesbyggnader blev konsthall på 80-talet och är från början inte utformad för att förvara konst i. Det fanns från början ett visst självdrag i huset, men nu finns det också ett mekaniskt ventilationssystem för att hantera fukt.
– Det blir ibland en krock mellan moderna och traditionella material som finns i byggnaden, så det behövs ofta nyanserade speciallösningar med särskild omtanke om huset. Konstsamlingarna förvaras idag i en annan magasinslokal som är bättra anpassad för konstförvaring.
Konstnärer kan ansöka om att få ställa ut i konsthallen. Det blir många utställningar per år. Det går ungefär en och en halv månad mellan utställningarna i de två utställningshallarna.
Hur går utställningsproduktionen till?
Efter ett inledande idéarbete kring utställningsproduktionen börjar ett tätt planeringssamarbete mellan Simon och den aktuella konstnären. En skiss och hängningsplan tas fram. Programmet Sketchup används för att göra 3D-skisser över lokalen där utställningen ska vara. Mycket bestäms när konstnären är på plats för hängningen, men det är bra att även tidigare ha en skiss att utgå ifrån i kommunikationen. Det är svårt för konstnären att komma ihåg hur det ser ut i utställningssalen, om man bara har varit där en gång.
Det finns en enklare snickeriverkstad med verktyg för att bygga podier och väggar. Man försöker att återanvända så mycket material och rekvisita som möjligt. Det finns ett stort förråd där material kan lagras. Vid Ronneby konsthall finns det också tre verkstäder för emalj, grafik och textil som konstnärer kan hyra in sig i. Dessa renoveras för tillfället, med nyare maskiner och utrustning.
Är det en fördel att själv vara konstnär när man jobbar som utställningstekniker?
– Det är positivt att jag har erfarenhet av att jobba som konstnärsassistent. Jag har en förståelse för hur det är att vara konstnär och kan ha en personlig, men samtidigt professionell relation. Det underlättar mycket om konstnären också är intresserad av den tekniska och praktiska sidan av sitt arbete. Mycket av jobbet går ut på att vara problemlösare.
Som konstnär har man ofta en materialkännedom som kan användas i konsthanteringen och i bevarandearbetet. Simons stora intresse för material, materialval och bevarandefrågor har han användning för vid byggnadsvård samt vård och rengöring av konst som inte kräver konserveringsinsatser.
– Ofta måste man som konsthanterare på mindre platser jobba med allt och då är materialkännedomen viktig.
Simon har reflekterat över att det finns stora skillnader i rutiner och vilka resurser man har för konsthanteringen på olika institutioner och platser i Sverige.
Till sist. Vad tänker du på när du hör begreppet konsthantering?
Simon nämner spontant de humoristiska Art handler-konton som finns i sociala medier till exempel under hashtaggen #arthandling. Genom dem får man en inblick i Art handler-kulturen i andra delar av världen och det skapar en gemenskap. I USA och Nordamerika är jobbet ofta slitigt och underbetalt med stora klyftor i konstvärden. Det ser annorlunda ut i Sverige, men de roliga sidorna och misstagen som ibland sker borde kunna få synas mer. Allt är inte alltid perfekt.
Möt andra konsthanterare
Konsthantering sker i nära samarbete med konservatorer, registratorer, curatorer och antikvarier. Konsthanterare har ofta titlar som föremålstekniker, museitekniker och utställningstekniker, men detta och ansvarsområden varierar mellan olika organisationer.
I Sverige har det varit ovanligt med möten mellan konsthanterare, trots att sådana uppgifter utförs dagligen i olika verksamheter över hela landet. I två år i rad har vi träffats i ett Branschforum med möjlighet att diskutera konsthanteringsfrågor med kollegor runt om i Sverige.
I år sker mötet på webben i Zoom i samarbete med Konst i Blekinge, Blekinge museum och Kulturcentrum Ronneby konsthall. Läs mer om Branschforum för konsthantering.
Konsthantering Talks, samtal med andra inom konsthanteringsbranschen