Okänt kulturarv i Antarktis kan nu besökas virtuellt

– Dokumentationen öppnar möjligheter för spännande visualiseringar, men också för fortsatt debatt och diskussion. Lämningarna ställer frågor om tillgänglighet och kulturhistoriskt värde på sin spets: Vems kulturarv är det här? Vem kan ta del av det? säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet som medverkade i projektet.

Dokumentation i Antarktis vintern 2020

Vintern 2020 reste en svensk-argentinsk forskningsexpedition i Nordenskjölds spår, däribland Gunnar Almevik och hans forskarkollega Jonathan Westin. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet genomförde de ett omfattande fältarbete: laserskanningar, fotogrammetri men också mer traditionella mätningar och ljudupptagningar. Arbetet var en del av forskningsprojektet CHAQ 2020, ett samarbete som leds av Luleå Tekniska Universitet och KTH i samarbete med Polarforskningssekretariatet och Argentine Antarctic Institute.

Delar av arbetet har sammanfattats i en forskningsrapport som beskriver lämningarnas fysiska tillstånd och sätter in dem i ett kulturhistoriskt sammanhang. Dokumentationen blir ett viktigt underlag för förvaltningen av lämningarna, ett ansvar som Sverige delar med Argentina.

3D-modeller, foton och ritningar på webben

Materialet från dokumentationen finns publicerat och fritt tillgängligt på webbplatsen Built cultural heritage in Antarctica. Förutom högupplösta digitala 3D-modeller, finns här även drönarfilmer, ritningar och såväl nutida som historiska fotografier. Allt paketerat i ett visuellt tydligt gränssnitt, utvecklat av Göteborgs universitets Centrum för digital humaniora.

– Vår dokumentation är som ett kalejdoskop över olika kulturhistoriska perspektiv. Vi hoppas att den ska väcka intresse hos andra att ta vid och fortsätta vårt arbete, säger Gunnar Almevik.

Många spännande berättelser

Berättelserna om Otto Nordenskjöld och andra tidiga polarfarare runt förra sekelskiftet, som Amundsen och Shackleton, har mestadels kretsat kring nationell suveränitet och hjältehistoria, konstaterar Gunnar Almevik. Han hoppas att det nya digitala materialet ska inspirera till andra berättelser.

– Det finns många andra spännande berättelser om Nordenskjölds expedition som inte kommit fram, som handlar om naturresurser, valfångst och vetenskapshistoria.

Kulturarv som riskerar att försvinna

Lämningarna efter Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1902–1903 ingår i ett kulturarv med både svensk, norsk och argentinsk koppling. De över hundra år gamla byggnadsverken som expeditionen lämnade efter sig står ännu välbevarade i det karga landskapet. Men inom ett femtiotal år riskerar många av dem att bokstavligen försvinna ner i havet i takt med stigande temperaturer.

– De kvarlämnade byggnadsverken aktualiserar också viktiga frågor om klimatet. Kulturminnena blir en indikator för de accelererande klimatförändringarna.

Jonathan Westin och Gunnar Almevik har själva lekt med tanken på att rekonstruera den fysiska miljön på Antarktis, hur det såg ut inuti och runt forskningsstationen medan expeditionens medlemmar bodde och arbetade där. Det finns gott om historiska bilder att utgå från, konstaterar de.

Deras fokus är dock fortsatt forskning – bland annat om bebyggelsehistoria och metoder att dokumentera byggnader under svåra förutsättningar. Istället hoppas de att museer, forskare och andra intresserade ska ta del av och inspireras av det omfattande digitala materialet om ett av våra okända kulturarv.

Läs mer

Dokumentationen om lämningarna efter Nordenskiölds expedition finns fritt tillgänglig på webbplatsen Built cultural heritage in Antarctica. För de som vill arbeta vidare med materialet, finns även länkar till alla rådata.

Riksantikvarieämbetet har publicerat forskningsrapporten med samma namn, om Nordenskjölds expedition, lämningarna och dokumentationen i Diva. Till rapporten i Diva