Ny analys av roller och ansvar i förändring inom kulturmiljövården
Hur ska ett effektivt kulturmiljöarbete organiseras och roller och ansvar fördelas? I den nya FoU-publikationen ”Kulturmiljövårdens regionala organisation” har författarna gjort en analys av hur frågorna har hanterats genom historien och vilka faktorer som har präglat den offentliga kulturmiljövården. Därtill ges förslag för att öka tydligheten kring roller och ansvar.
– Studien hör till de mer omfattande genomgångarna på området som har gjorts, säger Ola Wolfhechel Jensen, docent och forskningssamordnare vid Riksantikvarieämbetet som tillsammans med Richard Pettersson, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet tagit fram rapporten.
Historiken i rapporten inleds redan i 1600-talet, men fokus ligger på tiden runt 1976 års länsstyrelsereform och fram till 2017. Det var en omvälvande period med återkommande förslag och delade meningar om hur kulturmiljövården bäst borde organiseras och roller och ansvar fördelas. Kulturmiljövården har under åren genomgått både smärre och mer omfattande förändringar som skapat en i långa stycken välfungerande organisation, dock har den varit kantad av kritik mot att roller och ansvar förblivit otydliga.
Tydligare rollfördelning
Rapporten är finansierad av Riksantikvarieämbetets anslag för forskning och utveckling (FoU). För forskningsresultat och eventuella ståndpunkter svarar författarna för.
– I rapporten presenterar vi ett flertal förslag på hur en mer transparant organisation med en tydlig rollfördelning kan skapas. Och i början av nästa år kommer vi även att anordna ett webbinarium för att berätta mer om förslagen i den. Vi återkommer om dag och tid, håll gärna utkik i vårt kalendarium, säger Ola Wolfhechel Jensen.
Här hittar du rapporten
Läs eller ladda ned den nya FoU-publikationen fritt via DiVA, landets största publiceringssystem för forskningspublikationer som ägs av Uppsala universitet.