Återstartsutredningen: Riksantikvarieämbetets remissvar
Riksantikvarieämbetet ställer sig positivt till stora delar av utredningen ”Från kris till kraft – återstart för kulturen” som överlämnades till regeringen i oktober 2021. I myndighetens remissvar är det i synnerhet den föreslagna storsatsningen på en digitalisering av kulturarvet som är det viktigaste och mest välkomna inslaget.
Riksantikvarieämbetet yttrar sig över de förslag som främst berör ansvaret som nationell kulturarvsmyndighet och målgrupper inom musei- och kulturarvsområdet.
Utredningen tydliggör pandemins konsekvenser för kulturområdet och Riksantikvarieämbetet kan konstatera att flera av de utmaningar som myndigheten lyfter i rapporten om Coronapandemins påverkan på museisektorn, som rapporterades till Kulturdepartementet i juni 2021, har fångats upp.
Storskalig digitalisering
Förslaget i utredningen är att Riksantikvarieämbetet ska ta fram formerna för arbetet med en storskalig digitalisering av kulturarvet. Detta ska göras i samverkan med Kungliga biblioteket (KB) och Riksarkivet. Det är ett uppdrag de tre myndigheter står redo att axla gemensamt.
− En storskalig digitalisering av kulturarvet är den enskilt viktigaste frågan på museiområdet. En samordnad digitalisering av kulturarvsinstitutionernas data flyttar fram gränserna för forskningen. Det är också en hörnpelare för att stärka det kollektiva minnet i landet, säger riksantikvarie Joakim Malmström.
Delar av remissvaret har utarbetats gemensamt mellan Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket. De tre myndigheterna är överens om vikten av att digitalisera kulturarvet och att det brådskar. För att ge största möjliga utväxling anser myndigheterna att satsningen i så hög grad som möjligt bör utnyttja, och vid behov vidareutveckla, befintlig infrastruktur för digitalisering inom kulturarvsområdet. Åtgärderna behöver planeras noga, utsträckas över fler år och även involvera Arbetsförmedlingen.
Dialogen med museerna avgörande
Riksantikvarieämbetet delar Återstartsutredningens bedömning att en bred dialog och förankring är viktigt, och ser myndighetens väl etablerade dialog med museerna som avgörande för att satsningen kan kunna komma samtliga aktörer tillgodo. Långsiktiga, hållbara modeller för finansiering behövs för institutioner som för oöverskådlig tid förväntas förvalta gemensamt kulturarv. Det gäller även för den ideella sektorns kulturarvsaktörer i form av arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar.
− Offentliga investeringar i kultur, kulturarv och kulturella och kreativa näringar kan ofta räknas hem i form av ökad attraktionskraft och konkurrenskraft för samhället som helhet, men de innebär en initial kostnad för kulturarvsinstitutionerna, säger riksantikvarie Joakim Malmström.
Riksantikvarieämbetet välkomnar den permanenta och generella förstärkning av kultursamverkansmodellen som utredningen föreslår och som regeringen har genomfört. Vi vill understryka hur viktiga museerna och deras breda kulturarvsarbete, där kulturmiljövården ingår, är för den regionala strukturen och för regeringens prioritering om kultur i hela landet.
Skolan och kulturen
Skolan har stor betydelse för barns möjlighet att möta kulturarv i tidig ålder. Barn och unga är de flesta museers viktigaste målgrupp och att stödja deras och andra kulturarvsinstitutioners samverkan med skolan är ett fokusområde i Riksantikvarieämbetets museiuppdrag.
Förslaget att Skolverket får i uppdrag att främja samarbete mellan skolväsendet och kulturaktörer i samråd med Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet välkomnas därför.
Läs Återstartsutredningen: ”Från kris till kraft − återstart för kulturen”