Konsekvenser av klimatåtgärder på kulturarv belyses i ny rapport
Klimatförändringar och olika åtgärders påverkan på kulturarv, i dag och i framtiden, har analyserats i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. I rapporten ger projektet konkreta rekommendationer och lyfter fram både goda och mindre goda exempel på klimatåtgärder.
Nordiska ministerrådets rapport är framtagen av NIKU – Norsk Institutt for kulturminneforskning, som bedriver forskningsprojekt på kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet har deltagit i arbetet genom Therese Sonehag, som varit nationell kontaktperson för projektet, och Maria Wikman som ingår i den Nordiska gruppen för Biologisk Mångfald (NMB) som beställt projektet.
Första gången indirekt påverkan undersökts
Det övergripande målet med projektet har varit att värdera hur kulturarv i Norden påverkas av klimatanpassningsåtgärder.
– Syftet med projektet är att bidra till en helhetssyn på olika klimatanpassningsåtgärder så att myndigheternas planering i större grad kan värdera och bedöma åtgärdernas påverkan på kulturarv. Det är den första rapporten som fokuserar på klimatförändringarnas indirekta effekt på kulturarv, om vad själva klimatanpassningsåtgärderna får för effekt, säger Therese Sonehag, utredare på Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetets klimatanpassningsarbete startade i samband med ett nordiskt samarbete 2010 inom Nordiska ministerrådet då klimathoten och den direkt påverkan på kulturarv undersöktes.
– Med den nya rapporten knyter vi på sätt och vis ihop säcken. Det betyder inte att vi avslutar arbetet, tvärtom märker vi ett mycket större medvetande om klimatpåverkan i samhället i stort och i kulturarvsområdet. Det finns fortfarande arbete att göra i att inkludera kulturarv som en del av beredskapen för extrema väderhändelser och i det förebyggande arbetet, säger Therese Sonehag.
Goda exempel
Ett annat mål med projektet har varit att redogöra för goda exempel på framtida klimatanpassningsåtgärder som kan genomföras på ett hållbart sätt för kulturarvet samt påpeka eventuell brist på åtgärder.
Projektet har i rapporten sammanfattat ett antal rekommendationer:
- Säkra tvärsektoriellt samarbete med klimatåtgärdernas konsekvenser på kulturarvet.
- Redan i tidiga skeden bör kulturarvsområdet medverka i arbetet med beredskapsplaner och bedömning av klimatpåverkan.
- Etablera ett nordiskt kunskaps- och kompetenscentrum inom klimatanpassningsarbetet.
- Öka kunskapen och kompetensen i hållbar användning av befintlig bebyggelse samt främja insatser för cirkulär ekonomi och återbruk.
- Myndigheter som ansvarar för planering av utbyggda energisystem bör utveckla nära samarbeten med kulturarvsförvaltningen i Norden.
- Utveckla scenarier för hur kulturarvet kommer att påverkas av en utbyggnad av förnyelsebar energi i Norden, som kopplas allt närmare den europeiska energimarknaden.
- Slutligen rekommenderar projektet att klimatåtgärdernas påverkan på kulturarv blir en del av det generella arbetet med kulturarv och klimatförändringar.
– Rapporten kommer dessutom väldigt lägligt just nu i samband med att IPCC, FN:s klimatpanel, släpper sin senaste rapport ”Effekter, anpassning och sårbarhet” idag, säger Therese Sonehag.
När du vill läsa mer
Om Nordiska ministerrådets rapporter
Läs Nordiska ministerrådets rapport från 2022: ”Klimatilpasningstiltak og kulturarv, muligheter og oppmerksamhetspunkter ved studier av klimatilpasningstiltak og konsekvenser for kulturmiljøer og kulturminner” och rapporten från 2010: ”Climate Change and Cultural Heritage in the Nordic Countries | Nordic cooperation.
Om IPCC-rapporten
SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.