Nu tas första stegen i genomförandet av den nationella världsarvsstrategin

“Världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld”. Det är visionen som ligger till grund för Handlingsplan för den nationella världsarvsstrategin 2021–2024 som Riksantikvarieämbetet har tagit fram i samarbete med Naturvårdsverket, Svenska Unescorådet, världsarvssamordnarna och länsstyrelserna. Det är startskottet för ett antal insatser som berör samtliga 15 världsarv i Sverige.

– Handlingsplanen är ett viktigt verktyg för att nå målet att Sveriges arbete med världsarv ska vara förebildligt, hållbart och präglas av samarbete och dialog, säger Elene Negussie, utredare på Riksantikvarieämbetet, och tidigare även världsarvssamordnare för Hansestaden Visby, som leder strategiarbetet.

Stärkt världsarvssamordning   

En av insatserna som har genomförts inom ramen för handlingsplanen är bidraget till världsarvssamordning som delas ut till världsarv och föreningen Världsarv i Sverige.

– Bidraget har stärkt världsarvssamordnarnas roll och möjligheter att bedriva ett kvalitativt världsarvsarbete. Det skapar utrymme för utveckling av arbetet på såväl lokal som regional nivå, säger Elene Negussie.

Seminarier och pilotprojekt

Under förra året startades seminarieserien Världsarvssamtal tillsammans med Naturvårdsverket för att öka kunskapen kring förvaltning och hur världsarvsarbetet kan vidareutvecklas utifrån Agenda 2030. Vidare har det tidigare samarbetet med Tillväxtverket kring pilotprojekt Stärka världsarv resulterat i såväl seminarier som en handbok som ska fungerar som stöd och inspiration i arbetet med att utveckla världsarv som hållbara besöksmål och destinationer. 

Aktivt internationellt arbete

Klimatförändringar, naturkatastrofer och väpnad konflikt utgör på olika sätt ett globalt hot mot världsarven och det internationella samarbetet är centralt i världsarvsarbetet. Riksantikvarieämbetet har under det gångna året medverkat i en mellanstatlig arbetsgrupp med uppgift om att ta fram en uppförandekod, eller etiska principer, för världsarvskonventionens beslutande organ.

– En viktig roll vi har i det internationella samarbetet är att verka för att världsarvskonventionen är ett effektivt och trovärdigt redskap. Det handlar om att vara drivande i arbetet med gemensamma principer som värnar världsarven, säger Elene Negussie.

Ta lärdom av världsarvsstäder

Liverpool togs bort från världsarvslistan i somras och är därmed det tredje världsarvet som har förlorat sin världsarvsstatus, vilket vi kan dra lärdom av i Sverige:

– Den senaste tiden har vårt arbete intensifierats med ärenden som berör städernas utveckling och hur det kan påverka världsarvens värden. Världsarvsstäderna kräver särskild uppsikt och ett utvecklat förhållningssätt till bevarande med tanke på städers dynamiska karaktär.

Världsarvsarbetet 2022

I år finns anledning till särskild reflektion kring världsarvsarbetet med 50-årsfirandet av världsarvskonventionen som uppmärksammas särskilt i Florens till hösten. Värt att notera är att Sverige stod värd för FN:s konferens om mänsklig miljö 1972, Stockholmskonferensen, som lade grunden för dagens världsarvarbete där mänskliga rättigheter och miljöfrågor står i centrum.

Drottningholm utsågs 1991 till det första världsarvet i Sverige och i år firar Hälsingegårdarna 10 år som världsarv. Det finns därmed en lång samlad erfarenhet i världsarvsarbetet. Årets utlysning av bidrag för världsarvssamordning har precis öppnat, och vi har ett spännande världsarvsår att se fram emot, avslutar Elene Negussie.

Om du vill läsa mer

• Här har vi samlat allt om världsstrategin och utvecklingsarbetet
• Ladda ned rapporten Nationell världsarvsstrategi (rapport i Diva)
• Handbok för hållbar turismutveckling i världsarv och kulturmiljöer
• Om bidraget för världsarvssamordning
• Seminarieserie Riksantikvarieämbetets världsarvssamtal
• Agenda 2030

Världsarv i Sverige

I Sverige finns 15 världsarv, varav 13 är kulturarv, 1 är naturarv och 1 som har både natur- och kulturarvsvärde:

Drottningholm, Ekerö (1991)
Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
Hällristningsområdet i Tanum (1994)
Skogskyrkogården, Stockholm (1994)
Hansestaden Visby, Gotland (1995)
Laponia, Lappland (1996)
Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996)
Örlogsstaden Karlskrona (1998)
Södra Ölands odlingslandskap (2000)
Höga Kusten, Ångermanland (2000)
Falun och Kopparbergslagen (2001)
Grimeton radiostation, Varberg (2004)
Struves meridianbåge (2005)
Hälsingegårdarna (2012)