Det öppna och det fördolda – ny bok om spännande runupptäckter
Varför skapades runinskrifter i vissa samhällen för offentliga sammanhang medan runor på andra platser förblev mestadels privata och fördolda, rentav hemliga? Det är en fråga som nordiska forskare ställer i en ny bok om sentida runbruk i Östersjöområdet.
Trots den geografiska närheten mellan Öland, Gotland och Bornholm, och det faktum att öarna under långa tider haft ett nära utbyte, skiljer sig runbruket tydligt åt mellan de olika samhällena, berättar Laila Kitzler Åhfeldt, runforskare vid Riksantikvarieämbetet och en av redaktörerna för boken ”Det öppna och det fördolda”.
– Under medeltiden gjordes många av de gotländska runinskrifterna på gravhällar som ingen kunde undgå att se. På Bornholm gjordes runinskrifter under medeltiden i princip endast i form av runamuletter, som man stoppar undan och bär dolt inne i kläderna.
Nya perspektiv på kända runor
Jämförelsen mellan Gotland och Bornholm är ett av de mer uppenbara exemplen på hur traditioner och attityder till runor har sett olika ut runt Östersjön, och hur runor har använts för privat bruk och i mer publika sammanhang. Vilka syften tjänade olika runor? Hur såg dåtidens invånare själva på runbruket? Och vad gjorde att användningen av runor förändras?
– Vi har låtit sex nordiska forskare resonera kring öppna och dolda runinskrifter. Resultatet är en bok som ger nya perspektiv på redan känt runmaterial, säger Laila Kitzler Åhfeldt.
Andra boken om runbruket kring Östersjön
”Det öppna och det fördolda” är den andra boken från forskningsprojektet Evighetsrunor, som avslutades häromåret. Precis som den tidigare boken Relations and runes utgår boken ”Det öppna och det fördolda” från runinskrifter och runbruk på Öland, Gotland och Bornholm. Men istället för att studera runbruket under järnåldern fram till vikingatid, är det runinskrifter från 1000-talet och framåt som står i fokus.
– Med avstamp i den sena vikingatidens runstenar och övergången till medeltid har vi valt att studera ett senare runbruk, på gravhällar, kyrkväggar och i handskrifter men också på personliga föremål som smycken och amuletter, säger Laila Kitzler Åhfeldt.
Antologi med sju bidrag
Idémässigt har boken sitt ursprung i en workshop som hölls 2018. Under workshopen deltog runforskare från Sverige, Norge och Danmark för att diskutera runor i Östersjöområdet under perioden från 1000-tal fram till 1600-talet. Det har nu resulterat i en antologi med sju olika texter.
Lisbeth Imer, verksam vid Nationalmuseet i Köpenhamn, är en de forskare som bidrar. I sin sammanställning om Bornholms runinskrifter visar hon att de personliga föremålen med runinskrifter till stor del innehåller folklig magi – både på latin och folkspråket – som skydd mot exempelvis jättar, alver och sjukdomar.
Kristel Zilmer, verksam vid Universitetet i Oslo, diskuterar i en annan av bokens texter hur kyrkorna blev en social arena där människor på olika sätt skrev in sig.
– Hennes bidrag betonar den stora spännvidden i runbruket. Vissa inskrifter är långa böner som riktar sig till alla kyrkobesökare. I andra fall är det snarare ett slags graffitti som gjorts för att någon har haft tråkigt och råkat stå där, säger Laila Kitzler Åhfeldt.
Ölandspräst ristade sitt eget namn i kyrka
Runinskrifterna i boken är kända sedan tidigare, men i vissa fall har nytolkningar och omdateringar gjorts. Magnus Källström, runforskare vid Riksantikvarieämbetet, har i sitt bidrag bland annat granskat en inskrift i Hulterstads kyrka på Öland. Han visar att inskriften med stor sannolikhet är gjord av en präst vid namn Anastasius Andrae omkring 1630–1640 – dateringen är betydligt senare än tidigare känt – och att denne klottrande kyrkoman kan ha inspirerats av dåtida tankar om runor som en hemlig skrift.
– Magnus Källström har med sitt detektivarbete kunnat ta reda på en hel del om skrivarens ursprung. Det är vi inte så bortskämda med när det gäller äldre runinskrifter och runstenar.
Alla runintresserade kan läsa
”Det öppna och det fördolda” är i första hand skriven för en specialintresserad målgrupp. Ändå är den lättillgängligt skriven, understryker Laila Kitzler Åhfeldt.
– Jag vet att runpubliken är stor och kunnig, och boken kan med fördel läsas av alla med runintresse.
Läs mer
Boken ”Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid” ges ut av Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningsprojektet Evighetsrunor, som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond, Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet. Bokens sju texter är skrivna på svenska (5 texter) samt norska (1 text) och engelska (1 text).
Boken kan laddas ned digitalt i sin helhet alternativt beställas i tryckt format (till en kostnad av cirka 200 kronor plus frakt) här.