Kulturmiljön mer synlig i årets miljömålsuppföljning
I dagarna släppte Naturvårdsverket årets rapport om den årliga uppföljningen av miljömålen. Sveriges miljömål beskriver vad god miljö är och fungerar som riktmärken för samhällets samlade miljöarbete. Rapporten redovisar viktiga insatser som statliga myndigheter gjort under 2021 för att bidra till att målen för miljön uppnås.
– År 2020 konstaterades att kulturmiljön var relativt osynlig i miljömålsuppföljningen. Sedan dess har Riksantikvarieämbetet genomfört ett systematiskt arbete för att göra kulturmiljön mera synlig. Det är glädjande att detta nu börjat få genomslag. Kulturmiljöarbetet är en viktig del i arbetet med att uppnå miljömålen och en hållbar utveckling, säger Anna Lihammer, utredare på Riksantikvarieämbetet.
Exempelvis framhålls i rapporten de kulturmiljööversikter som Riksantikvarieämbetet arbetat fram, kulturmiljövårdsanslagets koppling till miljömålen och den nationella strategin för att bevara sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden.
Kulturmiljööversikter och framåtsyftande förslag
Genom de två kulturmiljööversikterna har vi skapat en bred och gedigen bild av kulturmiljöns synlighet och tillstånd i miljömålsarbetet samt tagit fram framåtsyftande förslag på hur uppföljningen skulle kunna utvecklas för att göra kulturmiljön mera synlig. Ett av förslagen har omsatts i en rapport om utmaningar med att förvalta kulturmiljöer i ett förändrat klimat som vi just nu arbetar med.
Minskad risk för skador på fornlämningar i havet
Ett annat exempel är arbetet för att minska skador på fornlämningar på havsbotten som Riksantikvarieämbetet genomfört tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. Fisket i svenska havsområden med bottentrålar och garn riskerar att skada mer än 600 kulturlämningar på havsbottnen, men genom att webbverktyget Ghostguard kompletterats med maritima fornlämningar har risken för skador minskat.