Forskningssamarbete ska hitta lösningen på dolkfråga
Många utmaningar i forskning på kulturarvsområdet kräver samarbete mellan flera organisationer och kompetenser. I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby är just nu två gästforskare från Italien på ett tredagarsbesök.
Kulturarvslaboratoriet är en öppen nationell infrastruktur för heritage science, ett forskningsområde som förenar naturvetenskap och kulturarv. Besöket från Italien sker genom ett forskningsprojekt beviljat från IPERION HS, den internationella infrastrukturen för heritage science.
Elyse Canosa och Marei Hacke vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium är värdar för besöket.
– Vid kulturarvslaboratoriet i Visby finns avancerad dokumentations- och analysutrustning och en bred kompetens inom kulturarv och naturvetenskap, som vi kommer att bidra med i deras forskning, säger Marei Hacke.
Gästkollegorna Giorgia Ghiara och Angelica Salanitro är forskare vid universitetet i Milano och utför en del av ett forskningsprojekt som leds av Marianne Mödlinger från universitetet i Genua.
Forskar på dolkar gjorda av arsenikkoppar
Arsenikkoppar är den första avsiktligt tillverkade legeringen, som förekom så tidigt som ca. 5000 f.Kr. på den iranska platån, och senare i Centraleuropa under det fjärde och början av tredje årtusendet f.Kr. Några av dessa föremål gjorda av arsenikkoppar uppvisar en silvrig yta; bland dem finns ett ovanligt stort antal dolkar från Kaukasus och Spanien.
Bildandet av dessa ytor kunde inte ha varit ett resultat av gjutningsprocessen utan har skett efteråt. Det har antagits att silverfärgen långsamt uppträder efter att föremålet hamnat i jorden – dvs. under de senaste cirka 3000 åren under jorden.
Undersöks genom artificiella åldringstudier
Detta projekt syftar till att en gång för alla fastställa bildningskriterierna för arsenikkopparlegeringar med silverfärgad yta. Om denna ”försilvring” var avsiktlig.
För att uppnå detta mål genomfördes accelererade artificiella åldringsstudier, som syftar till att avslöja om förhistoriska metallsmeder avsiktligt ändrade ytan på CuAs-objekt för att uppnå en önskad färg, eller om det är resultatet av långvariga förändringar av legeringens faser. Om så är fallet, skulle tekniken vara ännu tidigare än den äldsta kända metoden för avsiktlig färgning av kopparlegering via förtenning.
– IPERION HS är ett fantastiskt projekt som erbjuder forskare möjlighet att besöka och arbeta i andra laboratorier som kan vara aktiva inom helt andra områden av heritage science, det vidgar sinnet, säger forskaren Giorgia Ghiara, som även tidigare deltagit i andra infrastrukturprojekt inom heritage science.