Ett år av krig – Riksantikvarieämbetet fortsätter stödja Ukrainas kulturarv
Efter ett år av hot mot kulturarvet i Ukraina är det viktigt att vara tydlig med att Sverige genom bland andra Riksantikvarieämbetet fortsätter kämpa för att bevara det krigsdrabbade landets kulturarv.
I samband med ettårsdagen efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes vill Riksantikvarieämbetet påminna om vad som gäller för kulturarvet i ett konfliktdrabbat område.
Även i krig finns det lagar som styr vad man får och inte får göra. Dessa lagar styr också hur krigförande parter ska förhålla sig till kulturarvet. Kulturarv är i sig skyddat enligt folkrätten.
Så arbetar Sverige för Ukrainas kulturarv
Riksantikvarieämbetet har genom riksantikvarie Joakim Malmström haft löpande kontakt med Fedir Androshchuk, direktör vid Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev, sedan kriget inleddes.
På DN Debatt i mars 2022 krävde riksantikvarien tillsammans med Sveriges dåvarande demokratiminister att Ryssland respekterar Haagkonventionen från 1954 och Genèvekonventionerna till skydd för kulturarvet i Ukraina.
Samverkar med övriga Europa
Riksantikvarieämbetet står upp tillsammans andra europeiska kulturarvsmyndigheter, som gemensamt markerat att man fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Detta genom samarbete inom European Heritage Heads Forum, EHHF.
Tillsammans med Stiftelsen Nordiska museet och ett antal andra centralmuseer har Riksantikvarieämbetet också startat en stödfond för Ukrainas hotade kulturarv.
När du vill veta mer
- Vad gäller för kulturarv om krig utbryter? Läs mer om vilka lagar och konventioner som styr här
- Läs mer om Riksantikvarieämbetets insatser för kulturarv under kriget i Ukraina här
- Läs mer om tidigare erfarenheter av kulturarv i krig och konflikt i Riksantikvarieämbetets forskningsrapport från 2016 (Diva)