Konservatorns vurm – för graffitikonst
Konservatorn Susanna Barros bytte ämne för sin masteruppsats från medeltida pigment – till bevarande av graffiti. Hennes undersökningar av en väggmålning i Visby ger värdefulla kunskaper för hur man kan bevara modernt tillverkad färg.
– Vi behöver fler projekt som det här, där man diskuterar förvaltning och bevarande även av graffitin som konstform. Så att det som skapas i dag också kan bevaras imorgon, säger Kathrin Hinrichs Degerblad som är utredare och sakkunnig i färgfrågor och konserveringsvetenskap vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratium.
Flagnande graffitivägg väckte intresse
Ambitionen att återställa en medeltida kyrkomålning till ursprungligt skick är självklar för en konservator. Men hur går man tillväga med en graffitivägg som flagnar och ändrar kulör efter bara tio år?
Graffitimålningen RUM pryder en vägg utanför Gotlands konstmuseum i Visby. De tre stora bokstäverna spraymålade konstnären Carolina Falkholt på uppdrag av museet 2013.
En av de Visbybor som ofta har passerat på trottoaren utanför museet och på håll betraktat väggmålningen är konservatorn Susanna Barros. En dag förra vintern stannade hon upp och gick fram till väggen. Hon såg då hur färgen hade börjat lossna från fasaden.
– Om man skulle initiera ett konserveringsprojekt, hur skulle det kunna gå tillväga? Från början var det bara personliga funderingar. Jag insåg att jag inte visste hur man ska värdera graffiti, säger Susanna Barros.
Analyserades hos Riksantikvarieämbetet
Susanna Barros fick ekonomiskt stöd från Region Gotland för sitt arbete och hon blev dessutom antagen som gästkollega vid Kulturarvslaboratoriet. Här fick hon hjälp att genomföra tekniska analyser för att i detalj dokumentera målningens skick och för att ge underlag för möjliga restaureringsåtgärder.
Susanna Barros är yrkesverksam som målerikonservator, ofta i kyrkor. Graffiti hade hon ingen tidigare erfarenhet av. Men tankarna på Carolina Falkholts verk – och frågor om ett eventuellt bevarande – växte sig starkare. Susanna Barros, som för tillfället höll på att avsluta sin mastersutbildning vid Uppsala universitet, blev så fascinerad att hon bestämde sig för att byta uppsatsämne.
– Tanken var att jag skulle skriva om medeltida pigment. Men det här ämnet fastnade i mitt huvud.
Läs mer om Susanna Barros och kollegornas arbete på Riksantikvarieämbetets K-blogg.