Nyhetsarkiv
Ett barn står med utfällda armar på en mur och blickar ut över landskapet.
Södra Ölands odlingslandskap är ett av Sveriges 15 världsarv. Foto: (CC BY)

Litet bidrag gör stor skillnad för Sveriges världsarv

Sedan 2021 har regeringen avsatt 4 miljoner kronor per år av kulturmiljövårdsanslaget till världsarvssamordning. Medlen utlyses av Riksantikvarieämbetet och kan sökas av de världsarv som är kulturarv, då dessa inte haft statlig finansiering tidigare, och av föreningen Världsarv i Sverige.

Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som är så värdefull att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.

Sverige ansvarar för 15 av världens världsarv. Det är en samling natur- och kulturarv av olika karaktär som tillsammans med de över tusen världsarv som finns i världen vittnar om jordens och mänsklighetens historia.

Bidrag för att stärka världsarvsarbetet

Bakgrunden till bidraget är den nationella strategin för världsarvsarbetet som pekar ut världsarvssamordnarna som en nyckelfunktion i världsarvens förvaltning. Bidraget ska användas till världsarvssamordning och funktioner kopplade till världsarvssamordnarens roll i enlighet med strategin. Bidraget ska inte ersätta befintliga resurser, utan bidra till att skapa mervärde och utrymme för utveckling i arbetet på lokal och regional nivå.

Länsstyrelsen ansvarar för att det finns ett världsarvsråd eller motsvarande för förvaltningen av världsarven.  Dessa forum är viktiga för samverkan, samråd, informationsutbyte och samtal mellan de olika aktörer på lokal och regional nivå som har en roll i världsarvsarbetet.

Syftet med samverkan är att säkerställa att världsarvet bevaras, används och utvecklas hållbart och i enlighet med världsarvets särskilt stora universella värde.

Så har bidraget använts 2022

Riksantikvarieämbetet har tagit emot världsarvens redovisningar om vad medlen gått till 2022 och nu  sammanställt resultatet.

Av sammanställningen framgår att medlen bland annat använts till utökade kommunikations- och informationssatsningar, utveckling av förvaltningen, varumärkesprofilering, förstärkning av personal, satsningar på hållbar turism, pedagogiskt arbete, uppmärksammande av världsarvskonventionens 50-årsjubileum, inventeringar, strategiskt arbete, internationellt utbyte och samverkan.

– Vi kan konstatera att detta är ett litet bidrag som med små medel gör stor skillnad för utvecklingen av arbetet med våra världsarv på lokal och regional nivå, säger Elene Negussie, utredare vid Riksantikvarieämbetet. 

Sammanställning av bidraget till världsarvssamordning  för 2022

Två exempel på vad bidraget betyder

Vi frågade två olika världsarvssamordnare om vad bidraget har betytt för deras del och för arbetet med världsarvet.

Faravid Svalfors af Ugglas, världsarvssamordnare för världsarvet Birka och Hovgården:

Faravid Svalfors Af Ugglas, världsarvssamordnare för Hovgården, står modell i världsarvsutställning på Hovgårdens fornlämningsområde. Foto: (CC BY)

– Bidraget från Riksantikvarieämbetet innebar bland annat att informationscentret i Adelsö hembygdsgård, som från början endast varit tänkt att innehålla broschyrer och vandringskartor, kunde utrustas med en världsarvsutställning med illustrationer, fototavlor, digitala skärmar med rörliga och stilla bilder samt tryckta skyltar på svenska och engelska, säger Faravid Svalfors af Ugglas.

Ett annat mervärde som kommit genom Riksantikvarieämbetets stöd, enligt Faravid, är att världsarvsrådet kunnat delta i flera workshops i syfte att synliggöra respektive medlems olika roller, ansvarsområden och mandat.

– Detta arbete har tveklöst bidragit till ett bättre och mer strukturerat samarbete i världsarvsrådet – något som världsarvet kommer gynnas av en lång tid framöver, säger Faravid Svalfors af Ugglas.

Emma Rydnér, världsarvssamordnare för världsarvet Södra Ölands odlingslandskap:

Kvinna sitter vid en sten och blickar ut i landskapet.
Emma Rydnér är världsarvssamordnare för världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Foto: (CC0)

– Bidraget har betytt väldigt mycket och har gjort det möjligt att lyfta världsarvsarbetet ytterligare en nivå, något som vi gjort tillsammans med parterna i världsarvsrådet, skolor, företag och föreningar i Södra Ölands odlingslandskap. För oss är bidraget också en nationell signal om att Unescos världsarv i Sverige är viktiga, säger Emma Rydnér.

Dags att söka bidraget för 2023

Bidraget till världsarvssamordning tillkom som en särskild öronmärkning inom ramen för kulturmiljövårdsanslaget (Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård), för att stärka den lokala och regionala implementeringen av världsarvsstrategin under den första genomförandeperioden 2021–2023. I år är alltså tredje och sista året för denna särskilda satsning.

Sista ansökningsdag för årets bidrag är den 28 februari.

Läs om bidraget och hur ansökan går till

Läs mer

Läs mer om Riksantikvarieämbetets arbete med världsarv

 

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: