Nu kan du kliva in i lämningarna efter expeditionen på Sydpolen
För tre år sedan finansierade Riksantikvarieämbetet en undersökning av lämningarna efter Otto Nordenskjölds polarexpedition i början av 1900-talet. Med hjälp av artificiell intelligens och 3D-skanningar kan du nu ta del av den gamla lägerplatsen i en utställning i Buenos Aires.
Nu kan du besöka Antarktis och ett antal kulturhistoriska lämningar på kontinenten utan att behöva resa dit.
I januari och februari 2020 genomfördes den svensk-argentinska expeditionen CHAQ2020 till Antarktis i syfte att samla in data on hur kulturarv påverkas över tid i Antarktis, samt bidra med svensk konserverings- och dokumentationsexpertis till förvaltningen av lämningarna från den första svenska Antarktisexpeditionen, som leddes av svensken Otto Nordenskjöld åren 1901–1903.
Efter den tre år långa och dramatiska polarexpeditionen blev flera lämningar kvar i Antarktis. Bland annat lägerplatsen med vinterstationen på Snow Hillön.
Hotas av klimatförändringar
Projektet innebar bland annat att man 3D-skannade den gamla vinterstationen med stugan där Nordenskjöld och de andra forskarna bodde under expeditionen. Arbetet har bidragit med viktiga kunskaper om hur lämningarna kan bevaras för framtiden.
På grund av att permafrosten börjat tina och havsnivån höjs snabbt i Antarktis riskerar lämningarna bokstavligen att spolas bort av havet, varför målet har varit att med hjälp av dokumentationen bygga en kunskapsbas som stöd för hur man i framtiden ska bevara lämningarna.
Med hjälp av laserskanningar, fotogrammetri och ljudupptagningar har forskarteamet lyckats bygga en virtuell utställning av lämningarna, som just nu ställs ut vid museet Tecnópolis årliga sommarutställning i Argentinas huvudstad Buenos Aires.
Ansvaret över polarexpeditionens lämningar delas mellan Sverige och Argentina.
Digitalisering gör kulturarvet tillgängligt för alla
Vid invigningen av utställningen den 3 februari 203 deltog förutom Argentinas kulturminister Tristán Bauer också Sveriges ambassadör i Argentina, Anders Karlsson, samt forskarna Jonathan Westin och Gunnar Almevik från Göteborgs universitet.
– Med den publika utställningen ville vi lyfta fram hur digital dokumentation kan göra det avlägsna antarktiska arvet tillgängligt inte bara för forskare utan även för allmänheten. Förtrogenhet med en plats inger empati, och det är en viktig komponent när man mobiliserar de åtgärder som behövs för att reagera på klimatförändringarna, säger Jonathan Westin.
I projektet, som finansierades av Riksantikvarieämbetet, samverkade Argentinas forskningsinstitut (IAA) och centralmyndigheten för Antarktis (DNA) med Svenska Polarforskningssekretariatet, Riksantikvarieämbetet och tre svenska universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet.
Från Riksantikvarieämbetets sida deltog Stefan Nilsson i projektet.
– Det är inspirerande att se hur den digitala dokumentationen från Antarktis kan användas i förmedlingen av platsen och ge en bild av ett annars otillgängligt kulturarv. Det är också värdefullt att se hur de olika digitala dokumentationsmetoderna kan stödja och effektivisera kulturarvsarbetet, säger han.
Ta del av utställningen
- Här kan du ta del av bildmaterialet från Antarktis på webbplatsen Built cultural heritage in Antarctica
- Forskningsresultaten efter CHAQ2020 finns att ta del av i rapporten i DIVA
- Här hittar du museet Tecnópolis sida om utställningen