Nyhetsarkiv
Toppen av en runsten mot en oskarp grön bakgrund av växtlighet.
Ari ræisti stæin æftiʀ Hialm, faður sinn. Guð hialpi and hans ”Are reste stenen efter Hjälm, sin fader. Gud hjälpe hans ande”, lyder inskriptionen på stenen som bedöms vara från första hälften av 1000-talet. Idag ägs stenen av National Museums Scotland. Foto: (CC BY-SA)

Berest runsten får nytt hem i Skottland

En vittfaren runsten från Lilla Ramsjö i Heby har fått ett nytt hem i Edinburgh, Skottland. Den 22 mars hölls en invigningsceremoni på plats för en ny, mer tillgänglig, placering av stenen mitt i Edinburghs universitetsområde.

− Vi hoppas att fler ska uppmärksamma stenen nu och också reflektera över hur den kommit hit från Sverige. Vi är inte så annorlunda och perioden innan runstenar restes i Sverige reste pikterna liknande stenar i Skottland med ristade symboler, säger Simon Gilmour, ordförande för Society of Antiquaries of Scotland.

Undanskymd tillvaro

Stenen som i söktjänsten Runor, har namnet U1173,  lämnade Lilla Ramsjö i Vittinge socken, Uppland, redan 1787. Den fördes då till Skottland och skänktes till Society of Antiquaries of Scotland av Sir Alexander Seton den äldre.

Den är en av tre kända svenska runstenar i Storbritannien. Övriga två står på Ashmolean Museum i Oxford. I Skottland stod stenen mellan 1821 och 2018 i en brant slänt vid ett otillgängligt och inhägnat område invid Edinburghs slott. Något som bekräftas av Laila Kitzler Åhfeldt, runstensexpert vid Riksantikvarieämbetet.

− Den stod inte bra där. Vi är flera runkännare som velat undersöka den, men det har varit omöjligt att komma åt den, säger hon och gläder sig åt att stenen nu konserverats och fått en mer framträdande placering där den kan undersökas och beskådas.

Stenen står nu på 50 George Square mitt i Edinburghs universitetsområde, utanför Scandinavian Studies, Department of European Languages and Culture.

− Nu har den fått en naturlig hemvist som en resurs för utbildning. Den är också tillgänglig för allmänheten och står betydligt bättre även ur säkerhetssynpunkt, konstaterar en nöjd Simon Gilmour.

Besök från Sverige satte stenen i rullning

Det var tack vare att Simon Gilmour fick ett besök från Sverige 2014 som processen att flytta stenen kom igång. Hela berättelsen om stenens ursprung rullades upp för honom.

− De tyckte att det var synd att den levde ett så undanskymt liv och jag håller med. Jag visste inte ens om att stenen fanns, berättar han.

Simon Gilmour samlade sina kollegor och en rad skotska kulturarvsorganisationer och man beslöt att skapa ett bättre hem åt stenen. Samtidigt påbörjades ett arbete med att skapa en kopia av den, som idag står i Morgongåva i Heby och är ristad av Kalle Runristare.

Egentligen skulle invigningen hållits redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet för planerna, fram tills nu.

Hur känns det nu när flytten äntligen kunnat firas ordentligt?

− Jag är på samma gång lättad och entusiastisk över att vi lyckats gräva fram, konservera och flytta stenen. Det är så många kunniga människor som hjälpt till och fått det att fungera. Men historien om stenen är inte slut med det här. Vem vet vad som händer i nästa kapitel av det här äventyret? säger Simon Gilmour.

Nu har en lokal berättare anlitats för att ge informativa guidningar om runstenen och dess historia. Man har också samarbetat med Wikimedia UK för att informationen på Wikipedia ska vara uppdaterad och korrekt.

Simon Gilmour hoppas att arbetet ska bidra till att öka kunskapen och nyfikenheten kring runstenar i Skottland. Kanske rentav att fler ska vilja åka till Sverige för att se fler stenar.

Syskonstenar kvar i Sverige

Då kan de till exempel besöka Lilla Ramsjöstenens många syskonstenar i Uppland, över 20 till antalet. Det var nämligen den välkände runristaren Erik, verksam i Uppland som ristade stenen.

Om Eriks övriga ristningar går att läsa till exempel i en artikel av Riksantikvarieämbetets runolog Magnus Källström från 2014. Där konstaterar han att Erik gång på gång upprepade samma motiv, men att det ändå går att se en utveckling i hans ristningskonst. Rundjuret avbildas nästan alltid i fågelperspektiv, ett drag som brukar dateras till första hälften av 1000-talet. Stenarna är också genomgående försedda med kors och inskrifterna innehåller ofta kristna böner.

När du vill veta mer

De flesta av Eriks verk återfinns idag i västra Uppland i trakterna kring Enköping, men en runsten är inmurad i Gamla Uppsala kyrka (U978) och en annan sten står i Universitetsparken i centrala Uppsala (U943).

Se en kort film om flytten av Lilla Ramsjöstenen (på engelska): Edinburgh’s Travelling Runestone – YouTube

Läs mer om Lilla Ramsjöstenens äventyr på Scottish Society for Northern Studies blogg (På engelska):  Update on the Edinburgh Runestone – Scottish Society for Northern Studies (ssns.org.uk)

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: