Syntolkning på museer: ”Nödvändigt för få, bra för alla”
Visste du att en miljon personer i Sverige har stor hjälp av syntolkning och att den grupp som har allra svårast att ta del av museernas verksamhet och webbplatser är personer med synnedsättning? Därför har Riksantikvarieämbetet nyligen arrangerat workshoppar i syntolkning.
”Vi har en hel värld att syntolka, och vi ska göra det!” Budskapet kommer från Eli Tistelö, lärare för den praktiska workshop i syntolkning som Riksantikvarieämbetet arrangerade vid tre tillfällen i januari och februari. Syntolkning innebär att förmedla visuell information i ord, ljud och berättelser.
Enkla texter som förstärker upplevelsen
Deltagarna fick ta del av exempel på hur man syntolkar film, och fick även arbeta med praktiska övningar i att syntolka bilder på webbplatser med hjälp av så kallade alt-texter, alternativa texter.
Alt-texterna är ett oerhört enkelt men viktigt sätt att förklara bilder för den som själv inte kan se bilden. Det är små korta meningar som kan läsas upp tack vare moderna hjälpmedel såsom skärmläsare och talsyntesprogram. Dessa texter kan förmedla både känslor, färger och andra detaljer i hur en bild ser ut, till skillnad från bildtexter som ofta beskriver sammanhang eller fakta om motivet såsom var och när den är tagen, och av vem.
Enligt Eli Tistelö har de flesta webbplatser brister när det gäller de alt-texter som användas när bilder inte går att uppfatta. Alt-texter kan ibland saknas helt. Något som inte följer den nya DOS-lagen, lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som gäller både webbplatser och mobila appar och infördes i juni 2021.
Foto: Skärmklipp, Joshua Hardwick, ahrefs.com (CC BY)
Annette Wilhelmsson, själv synnedsatt, gästade seminarierna och inledde med att beskriva problemen med att många webbplatsers bilder helt saknar alt-texter. Istället läses bildens filnamn (”title”) upp som ofta består av en rad helt ointressanta bokstäver och siffror – ofta sådant som kameran döpt filen till – eller så läses en lång sökväg (”url”) upp, dvs. länken till adressen där bilden ligger på webbplatsen.
– Väldigt irriterande för den som inte ser, när man enkelt kunde löst det med en kort beskrivning istället, tyckte Annette Wilhelmsson.
Även blinda kan relatera till färger
Annette Wilhelmsson berättade också hur mycket hon uppskattade alt-texter som beskriver färger. ”Tvärt om vad många tror har blinda personer ofta en relation till färger – till exempel om man varit seende vid barndomen eller genom hur andra har beskrivit olika färger. Många har till och med favoritfärger.”
Som kuriosa berättade Annette också att det i dag finns mycket utvecklade hjälpmedel för att syntolka färger, som till exempel hjälper henne och andra att välja färger för att matcha sina kläder.
Taktila utställningar behöver också syntolkas
Utställningar och annan museiverksamhet är ofta baserade på visuella tolkningar och intryck, vilket innebär att de är svåra för personer med nedsatt syn att ta till sig och ta del av.
– Även 3D-objekt som skulpturer behöver syntolkas, eftersom enbart taktila intryck inte kan ge en helhetsbild av objektet, dess storlek, hur dess yta, form och struktur framträder i ljus med mera. Det är en lärdom som jag tagit med mig, säger Viktor Lindbäck, verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet, som varit initiativtagare till seminarierna.
Att sätta ord på det visuella ger en fördjupad upplevelse för alla, även för seende. Eli Tistelö beskriver därför syntolkning som: ”Nödvändigt för få, bra för alla.”
Läs mer i Viktor Lindbäck inlägg om syntolkning och seminarierna – på Riksantikvarieämbetets K-blogg