Ny organisation på Riksantikvarieämbetet för en mer pådrivande roll
Riksantikvarieämbetet genomför från och med 1 juli 2023 förändringar i sin organisation. Den nya organisationen syftar till att förtydliga museiuppdraget, kraftsamla kring kulturmiljöfrågorna, stärka kunskapsuppdraget och koncentrera verksamhetsstödet.
– Nu samlar och renodlar vi verksamheterna på myndigheten i en mer ändamålsenlig organisation för att bättre motsvara de uppdrag och uppgifter vi har gentemot samhället, säger riksantikvarie Joakim Malmström.
En mer pådrivande roll
Myndigheten har på senare år fått nya och förändrade uppdrag som på olika sätt lagts till och integrerats i verksamheten men inte i grunden påverkat hur organisationen är uppbyggd. Det finns nu behov av att tydliggöra organisationen och dess uppgifter. Inte minst att samla arbetet inom kulturmiljöområdet och förtydliga museiuppdraget, som Riksantikvarieämbetet fick år 2017.
Flera av våra externa målgrupper anser att vår organisation är otydlig och svår att förstå. Det påtalade också Statskontoret i en analys av myndigheten som gjordes 2020. Det finns även en uttalad önskan från målgrupper om att myndigheten ska ta en mer pådrivande och utvecklande roll.
– Rollen som mer pådrivande har vi börjat axla inom flera av våra uppdrag. Den nya och mer tydliga organisationen ska ge oss ännu bättre förutsättningar i det arbetet, säger myndighetens chef, riksantikvarie Joakim Malmström.
En ny museiavdelning
En av de viktiga förändringarna är att vi samlar alla verksamheter och frågor kopplade till museer och kulturföremål i en ny Museiavdelning. Från Kulturmiljöavdelningen till den nya Museiavdelningen flyttas ansvaret för arbetet med regional utveckling som rör kultursamverkan och museernas roll i regional utveckling, utförsel av kulturarvsföremål och kulturarvsbrott, fyndfördelning, inlösen och hittelön, utställningsgarantier samt bidrag till Kulturarvs-IT, arbetslivsmuseer och kulturarvsarbete.
På Museiavdelningen placeras också Svensk Museitjänst och besöksmålet Glimmingehus.
– Museernas kulturarvsarbete är mångfasetterat och samtidigt avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Den nya, hela sex enheter stora museiavdelningen, speglar både museiuppdragets tyngd och vår höga ambition, att genom dessa verksamheter verkligen göra skillnad för svensk museiutveckling, säger Eric Fugeläng, idag chef för Avdelningen för kulturarvsutveckling och chef för kommande Museiavdelningen.
En kulturmiljöavdelning för bevarande och utveckling
För att stärka kulturmiljöarbetet samlas alla frågor och verksamheter som handlar om att bevara, använda och utveckla kulturlandskap och kulturmiljöer på Kulturmiljöavdelningen. Det betyder att Kulturmiljöavdelningen övertar ansvaret för arbetet med klimatanpassning och förvaltning av bebyggelse och kulturlandskap. Till Kulturmiljöavdelningen förs också ansvaret för kulturmiljöregistret och bebyggelseregistret för att stärka förutsättningarna att arbeta med digitala kunskapsunderlag och geografisk analys.
– Klimatomställningen och det faktum att vi behöver finna smartare sätt att använda de miljöer vi redan skapat, har ökat kulturmiljöfrågornas aktualitet och samhällsrelevans. Sektorns kompetens och agerande behövs och efterfrågas. För att vi som myndighet på effektivast sätt ska bidra till omställningen och ge den vägledning och stöd till samhällsaktörer som de efterfrågar, behöver vi kraftsamla vår kompetens och våra verktyg kring kulturmiljöfrågorna, säger Marja-Leena Pilvesmaa, avdelningschef för Kulturmiljöavdelningen och även chef för Kulturmiljöavdelningen i den kommande organisationen.
Ett stärkt kunskapsuppdrag, ett samlat verksamhetsstöd och tydligare IT-organisation
För att skapa förutsättningar att arbeta för att stärka kulturarvsforskningen läggs ansvaret för det övergripande strategiska arbetet med FoU och bidragsgivning i ett FoU-kansli som sammanför flera funktioner.
I den nya organisationen koncentrerar vi också allt verksamhetsstöd i en ny avdelning för verksamhetsstöd och all IT-relaterad verksamhet i en avdelning för digital infrastruktur. Staben avvecklas därmed som egen enhet och en enhet för planering och ledningsstöd inordnas i Avdelningen för verksamhetsstöd.
Myndighetens chef, riksantikvarie Joakim Malmström, ser flera fördelar med den nya organisationen han varit med om att utforma:
– Riksantikvarieämbetets uppdrag är att se till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Jag är övertygad om att vi med den här organisationen ska kunna arbeta med det uppdraget som en sammanhållen myndighet med större effektivitet. Det blir tydligare för utomstående hur vi arbetar och hur man bäst når fram till oss. Bättre samverkan leder i förlängningen till större nytta för kulturarvet.
Riksantikvarieämbetets organisation
Den nuvarande organisationen inom Riksantikvarieämbetet har till sina huvuddrag sett likadan ut sedan delar av myndigheten utlokaliserades till Gotland 2008. Inför utlokaliseringen gjordes en större verksamhetsöversyn som resulterade i den organisation som då implementerades.
Efter antagandet av propositionen 2016/17:116 Kulturarvspolitik fick Riksantikvarieämbetet ett antal nya och förändrade uppdrag. Framför allt tillfördes ansvaret för museifrågor till myndigheten i och med att myndigheten Riksutställningar avvecklades i juni 2017.
Beslutet om ny organisation togs den 27 april och har föregåtts av en större översyn av befintlig organisation följt av riskbedömningar på myndighetens samtliga enheter samt förhandlingar med berörda fackförbund. Den nya organisationen innebär inga personalförändringar.
Den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 2023.