Kulturarv och beredskap på agendan i Almedalen
Vad händer med kulturarvet om kriget når Sverige? Den frågan diskuterade överantikvarie Susanne Thedéen tillsammans med en panel i Länsstyrelsens trädgård i Visby under Almedalsveckan.
– Kriget i Ukraina blev ett uppvaknande för många av oss, sa hon.
Under pågående Almedalsvecka bjöd Länsstyrelserna in till seminariet ”Så skyddas det svenska kulturarvet vid väpnad konflikt”, med avsikten att diskutera Sveriges arbete med ett stärkt civilförsvar.
Den femhövdade panelen representerades av Gotlands länsråd Anneli Bergholm Söder, Magnus Hjort, Myndigheten för psykologiskt försvar, Överantikvarie Susanne Thedéen, journalisten Patrik Oksanen och forskaren Anna McWilliams, från Totalförsvarets forskningsinstitut. Moderator var Max Landergård.
”När anfallet började var raketerna det mest akuta hotet”
Mötet inleddes med visning av en förinspelad intervju med Fedir Androshchuk, chef för Museet för Ukrainas historia i Kiev om hur museipersonalen prioriterade när Ryssland anföll den 24 februari 2022.
– När anfallet började insåg vi tidigt att raketerna var det mest akuta hotet mot byggnaderna och samlingarna. Vi började med att föra undan de känsligaste och mest värdefulla föremålen de första dygnen, berättade han.
I Ukraina har kulturarvet blivit en måltavla för det ryska anfallskriget och Unesco för kontinuerligt räkning på exempelvis hur många museer, religiösa byggnader och historiska platser som förstörs eller skadas i kriget. Förstörelsen är omfattande.
– Angriparen har siktet inställt på att ta ifrån Ukrainas invånare deras kulturarv, religion, språk och identitet. Det är en del av krigföringen, sa Magnus Hjort.
– Vi är många som blev tagna på sängen hur centralt kulturarvet var som måltavla i konflikten. Nu har vi mycket att lära av Ukraina i hur man hanterar en akut kris, men också att följa hur man hanterar en kommande återuppbyggnadsprocess, sa Susanne Thedéen.
Den svenska beredskapen förbättras
Panelen var enig om att medvetenheten ökat om behovet av en krigsberedskap för kulturarvet. Flera konkreta åtgärder har också vidtagits. Länsstyrelser arbetar med att märka ut kulturegendomar med en blåvit sköld, vilket ger ett folkrättsligt skydd i krig enligt Haagkonventionen. På museer tar beredskapsplaner för evakuering av föremål form. EU har också antagit ett direktiv om att 3D-scanna särskilt skyddsvärda föremål och byggnader. Viktigast är att samordningen mellan institutioner ökat.
– När kriget kom tog Riksantikvarieämbetet initiativ till att samla musei- och kulturarvssektorn och MSB. Vi fick ihop alla viktiga aktörer för att starta det här arbetet. Nu ser vi hur sektorn svarat bra, länsstyrelsen är i gång och museerna är i gång, sa Susanne Thedéen.
En fortsättning på arbetet är det regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet fått; att utreda förutsättningarna för ett Nationellt kulturskyddsråd. Uppdraget ska redovisas den 10 augusti i år.
Sista ordet kring hur skyddet för kulturarvet kan stärkas gick till Gotlands länsråd Anneli Bergholm Söder.
– Att kulturarvet nu blivit en del i totalförsvaret är ett skydd i sig. Det får vi inte glömma bort.
Läs mer
På Riksantikvarieämbetets webb kan du läsa mer om utmärkning av kulturegendom, evakueringsplaner och beredskap i krig
