Modern teknik leder till den nordiska bokkonstens rötter 

I Norden finns ungefär 40 000 medeltida bokfragment bevarade, varav cirka 23 000 hos Riksarkivet. Fragmenten är resterna från mer än 10 000 böcker. Böckerna har varierande ursprung och var från början ofta gudstjänstböcker.

Efter reformationen i Sverige tappade böckerna sitt värde men bladen återanvändes som slitstarka omslag till dåtidens skattelängder. De äldsta fragmenten är daterade till 1000-talet och de yngsta till 1500-talet. 

Internationellt forskningssamarbete

Det finns få naturvetenskapliga studier av materialens egenskaper hos medeltida handskrifter producerade i Norden.

Ett urval av dessa har nu hamnat under lupp inom ett forskningsprojekt som leds av Riksarkivet och stöttas av Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Projektet innehåller samarbetspartners från Helsingfors universitet, Finlands universitetsbibliotek, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. Inom projektet har man tagit hjälp av det mobila laboratoriet MOLAB, ett internationellt forskningssamarbete mellan tio länder där avancerad analysteknik finns att tillgå för forskning på kulturarvsföremål.

– Det har inte gjorts naturvetenskapliga analyser på det här materialet tidigare och inte mycket på medeltida handskrifter i Sverige över huvud taget, berättar Thea Winther, konservator och materialexpert på Riksarkivet.

Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har uppdraget att stödja svenska kulturarvsinstitutioner med naturvetenskapligt analysstöd och deltar i analysarbetet på plats hos Riksarkivet i Stockholm.

Mobilt labb för heritage science  

Från myndigheten deltar Sara Norrehed, utredare vid kulturarvslaboratoriet, i fragmentprojektet.

– Riksantikvarieämbetet deltar dels för att utföra vissa av analyserna på skrifterna, dels som stöd för tolkning och analys av de resultat som MOLAB levererar. Vi tycker att det här projektet är ett väldigt fint exempel på hur man kan utnyttja den internationella infrastruktur som finns tillgänglig för naturvetenskapliga analyser på kulturarvsföremål, säger Sara Norrehed. 

MOLAB är inte en fast enhet utan det finns flera olika institutioner runt om i Europa och beroende på vilka analyser som krävs kan olika experter åka ut och genomföra analyserna. 

Fragmentprojektet är ett typexempel på heritage science – forskningsgrenen där naturvetenskap och humaniora samspelar och som Riksantikvarieämbetet arbetar för att stärka. MOLAB:s medverkan har finansierats genom forskningsinfrastrukturen IPERION HS, inom vilket 23 medlemsländer utbyter erfarenheter inom heritage science.

Fem avancerade analystekniker

Skrifterna som analyseras tros vara framställda i Norden. Rent paleografiska studier (alltså studier och tolkning av skrifternas innehåll) av de medeltida fragmenten har inte räckt för att ge alla svar. 

– Därför har vi nu tagit ett annat grepp med de här analysmetoderna, säger Sara Norrehed. 

Tack vare MOLAB kan man nu ta till fem avancerade analysmetoder för att komma närmare svaret på frågor om till exempel vilka färgämnen, bläck och bindemedel som skribenterna på medeltiden använde sig av. Analyserna kan också ge en bild av tillståndet för fragmenten. 

Detta med helt icke-invasiva metoder – det vill säga man tar inte loss några delar av skrifterna utan använder sig bland annat av olika ljustekniker och mikroskop för att undersöka objekten. Exempel på tekniker som används är reflektansspektroskopi och röntgenfluorescens.

Den italienske professorn Aldo Romani deltar vid analysarbetet vid Riksarkivet.

– En av analysteknikerna ger oss en 3D-skanning av skrifterna som kan ge viktiga svar om historien. Även om vi ”bara” använder oss av tekniker där vi ljussätter skrifterna krävs det stor försiktighet för dessa känsliga och delikata material, berättar han.
– De här analyserna får betydelse inte bara för oss, utan för framtidens generationer och deras förståelse av historien, säger han och ler.

Viktiga svar om boktillverkningens historia 

Information om materialen som använts i de nordiska skrifterna kan användas för att jämföra med andra vetenskapliga studier som gjorts på fragment runt om i Europa. Det i sin tur kan ge mer insikt bland annat i hur handskrifterna producerades, om bokkulturen och böckers handelsvägar.

– Det vore spännande att hitta material som vi kan knyta till nordiska platser, till exempel om man använt någon lokal växt eller gruvfyndighet för att framställa ett pigment eller färgämne, säger Sara Norrehed.

 Analyserna vid Riksarkivet pågår under 2023 och forskningsresultaten kommer att redovisas både i rapporter och kommande konferenser. 

Ta hjälp av Riksantikvarieämbetet

Museer och andra kulturarvsinstitutioner som vill analysera föremål kan ta hjälp av Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium som är specialiserat på heritage science.

• Läs mer om kulturarvslaboratoriet här (raa.se)
• Läs mer om det mobila laboratoriet MOLAB och IPERION HS här (IPERION:s webbplats)
• Här hittar du ett tidigare exempel på heritage science som fokuserade på Inkarikets knutna snören (raa.se)
• Sök bland fragmenten i Riksarkivets databas över medeltida pergamentomslag (MPO)