Så har landskap med fjällnära skog nyttjats och brukats över tid
Den fjällnära skogen är inte orörd. Här har människan vistats och nyttjat naturen sedan förhistorisk tid. Fjäll och fjällnära natur har inte studerats lika mycket som de sydsvenska landskapen med utgångspunkt från nyttjandehistoria, därmed är inte det biologiska kulturarvet lika känt eller beskrivet i litteraturen. Nu finns detta samlat i rapporten ”Kulturprägel i fjällnära skog”.
Riksantikvarieämbetet har under de senaste åren initierat omfattande kunskapsutveckling om biologiskt kulturarv, det vill säga sambandet mellan natur och mänskligt nyttjande. Under 2020–2021 har CBM, Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet, på uppdrag av Riksantikvarieämbetet gjort en litteratursammanställning om kulturpåverkan i fjällnära skog, Kulturprägel i fjällnära skog.
Den nya rapporten bygger huvudsakligen på publicerad litteratur om den fjällnära skogens nyttjande, men även på källmaterial i form av immateriellt kulturarv som exempelvis finns inom samiskt nyttjande och fäbodnyttjande, i form av traditioner, berättelser och platsnamn. Detta är särskilt viktigt i samiska områden och i utmarker i allmänhet, eftersom de berörs av få skriftliga källor.
Följer människans spår
Rapporten beskriver människans närvaro i fjällnära områden och vilka spår denna närvaro har lämnat, från förhistorisk tid fram till idag. Vissa områden har varit mer intensivt nyttjande än andra, och vissa aktiviteter har satt mer tydliga och varaktiga spår i landskapet än andra. Det finns därför både naturskogsliknande områden och kulturpräglade områden.
En avsevärd del av de skogar som ännu inte är omformade av modernt skogsbruk ligger i de fjällnära områdena, bland annat för att det under lång tid funnits restriktioner för skogsbruk ovanför den så kallade skogsodlingsgränsen. Att skydda fjällnära skog är därför högst angeläget både för natur- och kulturmiljövården.
Rekommendationer för den fjällnära skogen
Fjällnära skog beskrivs ofta som natur- eller urskog, trots att den under lång tid har nyttjats av människan på olika sätt och att den idag nyttjas i renskötseln. Denna motsättning har säkert flera orsaker, varav en är ett underförstått antagande om att det gäller en gles och mycket liten kulturpåverkan.
Rapporten ger rekommendationer för skydd och förvaltning, inventering och prioritering av fjällnära skogar som eventuellt ska skyddas. Den ger även rekommendationer för hantering av fjällnära skog utanför skyddade områden och för kunskapsuppbyggnad.
Rapporten ”Kulturprägel i fjällnära skog” finns nu att läsa och ladda hem i DiVA
När du vill veta mer
Här finns fler tips om publikationer och rapporter om biologiskt kulturarv