300 år gamla spelkort drar uppmärksamhet från Japan till Sverige

Kortlekar tillverkade i papper har historiskt betraktats som kortlivade föremål där tanken inte varit att de ska överleva någon längre tid. Men år 1775 tog Carl von Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg med sig en uppsättning japanska spelkort från en resa till Japan, som överlevt fram till våra dagar.

Äldsta japanska kortleken i världen

Det så kallade ”Thunberg-setet”, uppkallat efter dess samlare, är idag den äldsta och nästan helt kompletta uppsättningen serietillverkade japanska spelkort som finns. Det enda äldre kortet man känner till är ett enskilt kort som innehas av Tekisui-museet i Ashiya, Japan.

Thunberg-kortleken finns idag i Etnografiska museets samlingar i Sverige, efter att ha donerats av Thunberg. Att den här kortleken överlevt i nästan komplett skick fram till våra dagar anses vara exceptionellt.

Kortleken består av 48 individuella spelkort, 6 gånger 3,5 centimeter stora – betydligt mindre än västerländska spelkort.

Den japanska traditionen att trycka spelkort för hand är idag närmast utdöd, och väldigt lite är forskat kring vilka pigment och bindemedel som användes vid tryckning och handfärgning.

Vill göra en kopia till utställningen

Det är till den pågående utställningen Världens spel på Världskulturmuseet i Göteborg, om historiens leksaker och spel, som museet vill låta reproducera Thunberg-kortleken.

För att kunna göra en så exakt kopia som möjligt av originalet har Världskulturmuseerna tagit Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium till hjälp. I laboratoriet kan man genom en rad analystekniker ta reda på vilka material, färgämnen och bindemedel som använts vid tillverkningen av korten.

– Genom att dokumentera korten i olika ljus – synligt, infrarött och ultraviolett – kan vi visualisera de olika materialen i korten, det vi kallar ”multiband imaging”. Korten har också analyserats med bland annat röntgenfluorescens för att detektera olika grundämnen samt infraröd spektroskopi för att undersöka bindemedlen som använts i kortens röda och blå färg, förklarar Sara Norrehed, utredare vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

En intressant upptäckt i labbet, menar Sara Norrehed, var att både den röda och blå färgen blev transparanta i infrarött ljus, vilket innebar att det underliggande träblockstrycket framträdde även där det var övermålat.

Analysen av spelkorten är ett typexempel på heritage science, forskningsgrenen som förenar naturvetenskap och humaniora och som Riksantikvarieämbetet arbetar för att driva framåt i Sverige.

Japansk trätryckare med uråldrig kompetens

Själva reproduktionen av spelkorten ska göras med träblockstryck av den japanske trätryckaren Kenji Takenaka, som besökte Riksantikvarieämbetet i Visby för att bidra med sin uråldriga kompetens.

– Min uppgift är att ge den historiska kontexten om hur spelkort tryckts historiskt, till exempel under vilken tidsperiod man använde en viss tryckteknik. Det är väldigt häftigt att få komma till det här labbet som i sig är väldigt ”high tech” och som kan uträtta så mycket viktig forskning, säger Kenji Takenaka.

Han ser fram emot att kortleken, som i sig tillverkades som ett väldigt vardagligt föremål, nu ska hamna under lupp och analyseras som det ädlaste av konstverk.

– Kortleken var ju både förbjuden att spela med och saknade i stort sett värde. De hantverkare som tillverkade korten hade inga tankar om att kortlekarna skulle vara konstnärlig komplicerade eller bevaras för framtiden, som en oljemålning, säger Kenji Takenaka.

Medan japanen Kenji Takenaka bidrar med den praktiska kunskapen om hur man trycker kort med träblock tillför Kulturarvslaboratoriet den rent naturvetenskapliga aspekten när man tittar på beståndsdelarna i spelkorten.

För den humanistiska kunskapen står den svenske spelforskaren och kortmakaren Marcus Richert, som också han deltog vid analysen hos Riksantikvarieämbetet i Visby.

Blev besatt av att få veta mer

Marcus Richerts fascination för japansk kultur och i synnerhet japanska spel gjorde att han för åtta år sedan flyttade till Japan från Sverige.

– Det var då jag fick upp intresset för japanska spelkort. När jag sedan skulle försöka ta reda på historien för korten insåg jag att det fanns väldigt lite skrivet om hur korten sett ut och tillverkats. Så jag blev liksom besatt av att få veta mer, berättar han.

Han har själv en stor samling högt värderade spelkort, och för att få veta mer skannade han igenom så många museers databaser han kunde, i jakten på japanska spelkort.

– Och hos Etnografiska museet låg bara den här Thunberg-kortleken. I Japan har knappt någon känt till att kortleken fanns i Sverige, fram tills nyligen. Det här ska bli väldigt spännande. Ingen har tidigare gjort en handmålad replika, säger Marcus Richert.

Resultat presenteras framöver

Resultaten av kortanalysen ska sammanfattas hösten 2023, därefter kommer kortlekens kopia att tryckas för att bli så lik originalet som möjligt. Kunskaperna om detta ska spridas i rapporter och forskningskonferenser framöver.

Själva forskningsprojektet videodokumenteras och är planerat att visas i utställningen Världens spel, som visas på Världskulturmuseet i Göteborg fram till 31 januari 2025. Efter det ska utställningen visas i Stockholm.