Bevarande av kulturarv: Fritt tillgängliga standarder i tre år till
Ett hundratal organisationer och experter i Europa har tillsammans utvecklat över 50 standarder för god praxis i kulturarvsarbetet. Riksantikvarieämbetet fortsätter nu att i samarbete med SIS att främja användningen av standarderna som blir fritt tillgängliga för kulturarvsaktörer i ytterligare tre år.
Genom ett unikt avtal med på Svenska Institutet för Standarder (SIS) har det sedan år 2018 varit möjligt för kulturarvsaktörer att utan kostnad ta del av standarder för bevarande av kulturarv. Det nuvarande avtalet löper ut 2023 men Riksantikvarieämbetet och SIS har nyligen beslutat att återigen främja kulturarvsarbetet genom att göra standarderna fortsatt fritt tillgängliga. Det nya avtalet gäller fram till utgången av 2026.
Europeiskt samarbete för ett hållbart samhälle och kulturarv
Med gemensamma europeiska standarder som verktyg blir det enklare att jämföra resultat, ange riktvärden och utbyta tjänster och erfarenheter kring de utmaningar som rör bevarandet av det fysiska kulturarvet. Hittills har över 1 100 personer nyttjat möjligheten och intresset fortsätter att öka.
– Det är oerhört tacksamt att vi nu kan se den bekräftade nyttan som kulturarvsaktörer kan få genom standarder. Statistiken visar en positiv trend med ständigt ökad användning av kulturarvsstandarder, vilket signalerar ett ökande intresse, säger Ilse Vuijsters Hammarström som arbetar med samordningen av det internationella standardiseringsarbetet inom kulturvården på Riksantikvarieämbetet.
Nedan berättar några användare om nyttan i sitt arbete med standarderna och vi får även ta del av hur SIS ser på samarbetet.
Gustaf Leijonhuvud: ”Avtalet är ett föredöme i Europa”
– Det svenska avtalet om fri tillgång till standarder har redan väckt stort intresse och ses som ett föredöme i andra europeiska länder, säger Gustaf Leijonhuvud, biträdande prefekt och forskare i kulturvård vid Uppsala universitet på Campus Gotland.
– I praktiken är ofta många små aktörer inblandade i förvaltningen, säger Gustaf Leijonhuvud. Standarder visar på best practice och ger en gemensam utgångspunkt och terminologi i tvärvetenskapliga projekt. Små företag, förvaltare och ideella organisationer verksamma inom kulturvården har stor nytta av standarder, men kan ha svårt att betala för dem. Därför är det viktigt att de även i fortsättningen kan få vara fritt tillgängliga.
”Förbereder studenterna för tillämpning av standarder”
– Standardisering blir ett viktigare och viktigare instrument för att styra verksamheter, så även inom kulturvården. För att vara förberedda på behoven i en framtida arbetsmarknad behöver våra studenter vara bekanta med standarder inom området och hur de kan tillämpas i praxis. Det är därför viktigt att studenterna kan få tillgång till standarder i våra kurser.
Uppsala universitet har bland annat kurser i byggnadsfysik där mycket handlar om energieffektivisering och inneklimat, särskilt bevarandeklimat. I den kursen används ofta standarderna Förbättring av energiprestandan i historiska byggnader och anpassning av byggnader avsedda för samlingar. För att etablera en gemensam terminologi för studenterna, används standarderna Kulturvårdsprocessen och Generella termer och definitioner.
Susanne Nickel: ”Jag använder dem dagligen”
– Jag är verkligen glad och tacksam att Riksantikvarieämbetet har detta förnämliga avtal med SIS. Det finns standarder som jag använder dagligen i mitt arbete och det är till stor nytta för bevarandet och tillgängliggörandet av kulturarvet, säger Susanne Nickel, antikvarie med samlingarna på stadsmuseet i Eskilstuna kommun.
”Ger möjlighet att arbeta på ett beprövat och säkert sätt”
– Standarderna ger mig möjlighet att arbeta på ett beprövat och säkert sätt. Som ett exempel så kan jag i standarden Packmetoder för transport läsa ut viken typ av handskar som ska användas för vilket material, samt få reda på hur föremål ska packas på bästa sätt inför transport, berättar Susanne Nickel.
– Standarden Kontroll av skadedjur används inte bara på stadsmuseet och stadsarkivet, men även i anvisningarna för informationssäkerhet när det gäller skydd av serverutrymmen. Om standarderna skulle ha kostat pengar hade vi inte hade haft möjlighet att använda dem.
”Perspektiv i standarderna som vi inte hade tänkt på”
– När vi letade nya magasinslokaler var det standarden Rekommendationer för drift och skötsel av museimagasin och Specifikationer för placering, konstruktion och anpassning av byggnader eller utrymmen avsedda för förvaring eller användning av samlingar som låg till grund för vår kravprofil, säger Susanne Nickel.
– Standarderna underlättade arbetet både när vi skrev kravprofilen, men också när vi argumenterade för den. Dessutom fanns det perspektiv i standarderna som vi inte hade tänkt på, som att till exempel beakta utryckningstider för brandkåren, som kan påverka beslut om vilket system för brandbekämpning man väljer. Standarderna kommer också att användas som underlag inför en framtida flytt av stadsarkivet
– Just nu skriver jag anvisningar om samlingsförvaltning som ska gälla på stadsmuseet framöver, då tar jag hjälp av standarden Hantering av flyttbart kulturarv, avslutar hon.
Christer Jangel: ”Stimulerar till ökad användning”
– Vi på SIS är glada för att Riksantikvarieämbetet fortsätter göra det möjligt för svenska aktörer att kostnadsfritt få tillgång till standarder för att bevara vårt svenska kulturarv. Vi är övertygade om att detta kommer stimulera ökad användning av standarder under de kommande tre åren, säger Christer Jangel, försäljningschef för standarder, på Svenska Institutet för Standarder (SIS).
När du vill veta mer
En väl utvecklad praxis är ett effektivt verktyg i arbetet för ett hållbart samhälle då klimat- och samhällsförändringar ställer högre krav på den befintliga bebyggelsen och det långsiktiga underhållet.
– Ett förändrat klimat innebär också nya utmaningar för bevarandet av kulturarv där standarder underlättar samarbeten, bedömningar, ställningstaganden och utvecklingen av varor och tjänster, säger Ilse Vuijsters Hammarström.
Läs mer om vilka standarder som finns på svenska och hur du hittar rätt standard
Så registrerar du ett konto
Du får fri tillgång till standarderna genom att avgiftsfritt registrera ett konto i formuläret på SIS webbplats.