Labbets analys av blomstermålningar en viktig hjälp vid åldersbestämning
Var det uppfinnaren Christopher Polhems brorsons dotter som målade alla blommor på väggarna i det berömda Blomsterrummet på 1700-talet? Det hjälpte Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium till med att ta reda på när labbet reste till bergsmansgården Wilkesbacka utanför Falun.
På den gamla bergsmansgården Wilkesbacka i Aspeboda strax utanför Falun andas historien av det starka och rika bergsmanssamhällets tider i Dalarna.
Den rödmålade mangårdsbyggnaden tros ha uppförts 1749 och på övervåningen finns ett sovrum som går under namnet Blomsterrummet. Orsaken är de hundratals blommor som någon målat direkt på väggarnas virke. Men när kom de till, och av vem? En del av gårdens historia har behandlats när Wilkesbacka figurerade i TV-programmet ”Det sitter i väggarna” år 2021.
Ville göra gården till byggnadsminne
Länsstyrelsen i Dalarna fick en ansökan av gårdens nuvarande ägare om att utse Wilkesbacka till byggnadsminne. För att kunna ta beslut i frågan behövde man bland annat utreda när blomstermålningarna i blomsterrummet utfördes och vilken betydelse de kan ha ur kulturhistorisk synpunkt.
För detta krävdes en analys av färgernas pigment, något som Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium fick frågan om att hjälpa till med genom ett så kallat gästkollegeprojekt.
Wilkesbacka ägdes av släktningar till uppfinnaren Christopher Polhem mellan åren 1762 och 1902. Det var Christopher Polhems brorson, Anders Polhammar som flyttade in på Wilkesbacka 1762.
– Blomsterrummet sägs vara målat av Anders dotter Maria Catharina Polheimer (1752-1818) och väggarna är strösslade med vackra handmålade blommor på vit botten i limfärgsteknik. Det är spännande i sig med kvinnliga konstnärer från den tiden och om man kan attribuera verk till just Maria Polheimer, berättar Kathrin Hinrichs Degerblad, som är utredare vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.
Hon har lett analysen på Wilkesbacka.
– Våra gästkollegor och länsstyrelsen ville veta mer om pigmenten och färgerna som använts i målningarna. Var dessa tidstypiska eller kan det finnas senare tillägg eller retuscher? Går det att härleda färganvändningen till Maria Polheimer? För Riksantikvarieämbetet var det intressant att implementera standarder för provtagning, undersökning av målade ytor och teknisk fotografering i samband med detta projekt. En viktig fråga gällde om man kunde visualisera omfattningen av retuscher från en tidigare restaureringsåtgärd från 1970-talet, säger Kathrin Hinrichs Degerblad.
När det gäller att åldersbestämma måleriet har labbet flera analysmetoder i sin verktygslåda.
Färganalys med olika ljustekniker
– I laboratoriet kunde vi identifiera kopparhaltiga blå pigment, kvicksilverhaltiga röda pigment och järnhaltiga jordpigment. Några laserande semitransparenta gröna lager fluorescerade under UV-ljus i mikroskopet och visade sig också innehålla koppar. Men dessa gröna färgskikt har även en andel organiska färgämnen, som inte gick att identifiera med den utrustning vi besitter. Där är tanken att få hjälp med analyser utomlands, säger Kathrin Hinrichs Degerblad.
De flesta färgprover innehöll pigment och färgämnen som funnits under 1700-talet, men samma pigment har använts även under efterföljande århundraden.
– Det är alltså fullt möjligt att Maria Catharina Polheimer eller någon från hennes samtid målade Blomsterrummet när det begav sig. För att tydligare kunna koppla rummets måleri till just Maria Polheimers konstnärskap skulle man behöva undersöka flera verk som tillskrivs henne. Analysen visade också att de sentida pigment, titan- och zinkvitt, som några av proven innehöll härrör från den restaurering som gjordes under 1900-talet.
Vid laboratoriets besök på Wilkesbacka i september 2023 utförde Riksantikvarieämbetet en teknisk fotografering tillsammans med gästkollegorna.
– Och mycket riktigt kunde tidigare retuscher och även nu blekta blomdetaljer visualiseras med hjälp av UV-ljus och ett flertal filter, säger Kathrin Hinrichs Degerblad.
Gården nu byggnadsminnesförklarad
Från länsstyrelsen i Dalarna är det antikvarie Olle Lind som handlagt ärendet med Wilkesbacka. Han berättar att Riksantikvarieämbetets arbete blev en viktig del av underlaget, inför att gården efter utredningen kunde förklaras som byggnadsminne nyligen.
– Ett mycket viktigt motiv för byggnadsminnesförklaringen av Wilkesbacka var blomsterrummet. Det är ett mycket välbevarat och intressant exempel på inredningskonst från 1700-talets andra hälft, säger Olle Lind.
Genom kulturarvslaboratoriets undersökningar av de använda pigmenten i måleriet kunde det fastställas att väggmålningarna med stor sannolikhet var utförda på 1700-talet.
– Eftersom just blomsterrummet var ett mycket viktigt motiv för länsstyrelsens avsikt att byggnadsminnesförklara Wilkesbacka, var resultaten av stor betydelse för oss i vårt arbete med byggnadsminnesförklaringen, säger Olle Lind.
Undersökningarna var också mycket värdefulla för det arbete som nu pågår med att ta fram ett program för konservering av väggmålningarna i Blomsterrummet, enligt länsstyrelsen.
– Det har också varit av stort värde för såväl de inblandande gästhantverkarna som för mig som antikvarie på länsstyrelsen att få ta del av kulturarvslaboratoriets avancerade metoder för färganalys, vilket även kan vara av värde i kommande projekt, säger Olle Lind.
När du vill veta mer
Den som har en frågeställning inom heritage science (forskningsgrenen som förenar naturvetenskap och humaniora) kan ansöka om att bli gästkollega hos Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium för att få hjälp och kunna nyttja laboratoriets palett av analystekniker.