Kulturarv en del av civila försvaret och motståndskraften
Motståndskraft är ett viktigt mål för det civila försvaret, och i motståndskraft ingår kulturarvet skriver MSB i en rapport som publicerades nyligen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nyligen lämnat en rapport till regeringen ”Framåtanda – en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret”. Det är slutrapporten för ett regeringsuppdrag där MSB föreslår prioriteringar av åtgärder för det civila försvaret under perioden 2025–2030.
I rapporten beskrivs bland annat ”motståndskraft” som ett viktigt mål för det civila försvaret. Områdena kommunikation och försvarsvilja samt skydd av kulturarv lyfts av MSB som viktiga delar i samhällets motståndskraft.
– Vi välkomnar förslaget och instämmer i bedömningen som MSB gör. Vi ser exempel på kulturarvets betydelse för samhällets motståndskraft under krig, inte minst från Ukraina, och det är ytterst angeläget att det finns förutsättningar för en stärkt beredskap för skydd av kulturarv i Sverige, säger riksantikvarie Joakim Malmström.
Civila försvaret ingår i totalförsvaret
Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Det civila försvaret handlar om att värna civilbefolkningen och att säkerställa viktiga funktioner som till exempel sjukvård, energi och transporter. Att det finns dricksvatten och att betalsystemen fungerar är andra exempel på viktiga mål. Civila försvaret handlar också om att samhället har motståndskraft, en resiliens, mot externa påtryckningar och att det finns förmåga i landet att mobilisera befolkningens försvarsvilja.
MSB skriver i slutrapporten som de lämnat till regeringen att skyddet av kulturarv är en viktig del i samhällets motståndskraft i händelse av krig. De åtgärder som MSB föreslår ligger också i linje med Natos civila resiliensarbete.
Att skada kulturarv är ett krigsbrott och ett folkrättsbrott
Kulturarv används som frontlinje i konflikter. Minnesplatser, monument, samlingar och religiösa byggnader har förstörts i krig i alla tider för skada motståndarens identitet och underminera den psykologiska motståndskraften, eller plundrats för vinning. Exempel på det ser vi idag inte minst i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
1954 års Haagkonvention syftar till att säkerställa skydd och respekt av kulturarv i krig. Konventionen är en del av den internationella humanitära rätten, även kallat krigets lagar, som syftar till att begränsa det lidande som krig orsakar såväl civila som stridande. Krigets lagar tillämpas under väpnad konflikt och gör det möjligt att lagföra krigsförbrytelser. Förstörelse av kulturarv klassades av den Internationella brottsmålsdomstolen som krigsbrott för första gången 2016 i en prejudicerande dom, då en jihadist dömdes för krigsbrott i samband med förstörelse av kulturarv i världsarvsstaden Timbuktu i norra Mali.