Kulturarvets motståndskraft mot kriser prioriteras av ICCROM
Den globala expertorganisationen för kulturarv, ICCROM, kommer de kommande åren att fokusera på kulturarvets motståndskraft vid kriser. Det beslutades vid generalförsamlingsmötet i Rom. Två medarbetare från Riksantikvarieämbetet deltog på mötet.
Gunilla Lagnesjö och Alissa Anderson, båda utredare på Riksantikvarieämbetet, var delegater från Sverige under ICCROMS 33:e generalförsamlingsmöte i Rom 2–3 november. Totalt medverkade ett 80-tal länder på mötet som även innehöll samtal på temat migration. En ny styrelse valdes och dessutom en ny generaldirektör på fyra år i form av Aruna Francesca Maria Gujral.
Vad är ICCROM och varför finns organisationen till?
– ICCROM tillkom efter andra världskriget med anledning av hur Europa togs till vara och återuppbyggdes efter kriget. Bland professionella fanns ett stort behov av att diskutera och utarbeta en gemensam praxis för kulturarvsarbete. Och det behovet finns än idag. Idag är ICCROM en global mellanstatlig organisation som fungerar som ett expertnätverk som utarbetar gemensamma principer för hur man gör när man konserverar, restaurerar och dokumenterar kulturarv.
Hur kom mötet fram till att resiliens, alltså motståndskraft mot yttre kriser, ska vara i fokus de kommande två åren?
– Flera krig pågår med direkt förstörelse och vi ser ökande globala spänningar inom och mellan starka länder i världen. Klimatförändringar för med sig påfrestande naturkatastrofer. Inte minst nya scenarier med ökande mängder vatten och naturkatastrofer i form av översvämningar och skred. Verksamhetsplanen syftar till att minska riskerna och öka beredskapen.
Konflikter pågår i världen mellan flera av ICCROMS medlemsländer. Hur märktes det av på mötet?
– Världen är delad och naturligtvis speglades konflikter även på mötet. Men ICCROM har en tydlig grundprincip som bygger på FN-stadgan. Det finns en stark tradition av att arbeta för kulturarvet oavsett land och inte gå in i politiken. Behoven ska styra.
Hur kan ICCROM bistå medlemsländer?
– ICCROM gör insatser på en plats där resultaten ska kunna nyttjas av många. På så sätt är arbetet inte helt olikt Riksantikvarieämbetets. Till exempel har man tillsammans med Unesco tagit fram en handbok för hur kulturarvet ska kunna evakueras utan att skadas. Med anledning av invasionen av Ukraina och hot mot kulturarvet översattes den till ukrainska. Även Riksantikvarieämbetet har översatt den till svenska: Hotat kulturarv: Evakuering av kulturföremål i en katastrofsituation. Sverige har också många gånger dragit fördel av att kunna bjuda in expertföreläsare från andra medlemsländer och även kunnat dela med sig av expertkunskaper till andra länder, tack vare ICCROM.
Om ICCROM
ICCROM är en mellanstatlig och politiskt oberoende expertorganisation för kulturarv. Organisationens fullständiga namn är The International Centre for the Study of the Preservation and Restauration of Cultural Property.
ICCROM initierades av Unesco i mitten av 1950-talet för att utveckla konservering och restaurering i återuppbyggandet efter andra världskriget. Sverige är medlem sedan 1969. Idag är ICCROM en plattform för utveckling och kapacitetshöjning och förser medlemsländerna med verktyg, kunskap och kompetens för bevarande av kulturarv. Verksamheten utgår från Agenda 2030.
