Boktips till SVT-serien Historien om Sverige
Riksantikvarieämbetet har följt SVT:s historiesatsning och tipsat om hur du som intresserad kan söka mer information i historiska källor. Nu har turen kommit till Vitterhetsakademiens bibliotek som tagit fram lästips utifrån seriens fem första avsnitt. Läs om hällristningar i Skåne, helgon i Skövde och Hallonflickan från Västergötland.
Böckerna och artiklarna finns på Vitterhetsakademiens bibliotek men även på många andra bibliotek i landet.
Övergripande lästips för avsnitt 1–5
Sveriges långa historia : specialutgåva av Populär arkeologi
Av Jonathan Lindström; kartor: Carl Åkesson, 2023
Har du inte läst så mycket om Sveriges forntid och vill veta mer? Eller känner du att uppdelningen i sten-, brons- och järnålder är lite dimmig och inte det du funderar över till vardags? Tidskriften Populär arkeologi har gett ut en specialutgåva lagom till serien Historien om Sverige. Femtio späckade sidor som börjar i människornas vandring norrut efter inlandsisens kant. Tonvikten ligger på tiden fram till och med Vikingatiden. Pedagogiska kartor gör det lättare att förstå forntiden. Specialnumret bygger på Jonathan Lindströms bok Sveriges långa historia (2022).
Historien om Sverige. Del 1 Från istiden till renässansen
Av Kristina Ekero Eriksson, Bo Eriksson, 2023.
Den första delen av två böcker, vilka ges ut som fördjupning till tv-serien ”Historien om Sverige”. I del ett berättas om när de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan – fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560. Andra delen utkommer i mars 2024.
Avsnitt 1 Stenåldern
Damerna av fordom
Av Stig Welinder, 2022
Vill du veta mer om Hallonflickan från Falbygden i Västergötland, eller kanske om Barumskvinnan från Skåne och Igelkottsflickan från Gotland? I den här boken berättas, förutom om dessa kvinnor från olika perioder av stenåldern, även historier om andra spännande fynd av stenåldersgravar från norr till söder. Bokens författare, Stig Welinder, har en lång bakgrund som arkeolog inom universitetsvärlden.
Ritualer vid Strömmen : Motala i ett långtidsperspektiv
Av Maria Petersson, 2021. Artikeln finns i Fornvännen, 2021(116):3, s. 165–184.
”Föremål, djur och människor har deponerats i mossar, källor, sjöar, floder, åar och mindre vattendrag. De har tolkats som rituella depositioner med varierande innebörd, liksom begravningar. Forskningen kring fenomenet utgår ofta från själva föremålen, eftersom de oftast har framkommit av en slump. […] Vid Motala ström i Motala var förhållandena delvis annorlunda…”
Maria Peterssons artikel ger också insikt i ”arkeologiskt tänk” i allmänhet, och visar hur arkeologiska metoder kan användas.
Avsnitt 2 Metallernas tid
Bronsåldersmordet : om arkeologi och ond bråd död
Av Jonathan Lindström; kartor och renritningar: Stig Söderlind, 2009.
Den 10 juni år 1953 grävde lantarbetare Zetterström upp en ihjälslagen bronsåldersman i en vattensjuk åker på godset Granhammar i Uppland. Det blev ett halvsekel senare upptakten till en mordutredning med oanade konsekvenser. Upplösningen på mordgåtan blev tack vare modern undersökningsteknik en fullständig överraskning, som sprider ett skarpt ljus över Europas mest mytomspunna förhistoriska period, den gyllene bronsåldern. Och vem var egentligen Granhammarsmannen?
Rock art through time: Scanian rock carvings in the bronze age and earliest iron age
Läs som e-bok
Av Peter Skoglund, 2016
Utöver de kända hällristningsplatserna vid Nämforsen i Ångermanland och Tanum i Bohuslän, finns även områden rika på hällristningar i Skånes sydöstra delar. Om detta kan man läsa i denna fint illustrerade bok av Peter Skoglund, som forskar vid Göteborgs universitet. Här undersöker han det nära sambandet mellan ikonografi som visas på metaller och den som finns på hällkonst.
Avsnitt 3 Vikingatiden
Vikingatider : när världen öppnades.
Av Ted Hesselbom och Anna Lihammer, 2023
Följ vikingatidens människor till Kazan, Samarkand och Dublin. Vilka världar mötte de? Och hur vet vi vart deras resor gick? Ted Hesselbom och Anna Lihammer öppnar nya perspektiv i en fantastisk ny bok, som lätt kan avnjutas ett kapitel i taget.
Vikingatidens vagga : i vendeltidens värld
Av Kristina Ekero Eriksson, 2021
År 793 anföll och plundrade nordborna det engelska klostret Lindisfarne, och därmed inleddes vikingatiden. För att förstå hur detta kunde ske, behövs det kunskap om tiden dessförinnan. I boken presenteras den mindre kända, men händelserika och spännande vendeltiden. Författaren levandegör och skildrar tidsperioden utifrån olika aspekter och med ett snyggt bildmaterial.
Sigtuna-Kiev-Paris : Olof Skötkonungs ättlingar i politiskt korsdrag
Du kan ladda ner och läsa artikeln i fulltext här
Av Rune Edberg, 2018. Artikel i tidskriften Meta H. 2018, s. 9–20
Redan under vikingatiden finns spännande kopplingar mellan det dåvarande Sverige och Kievriket, med förgreningar ut vidare i Europa. Olof Skötkonungs dotter Ingegerd gifte sig långväga med storfursten Jaroslav av Novgorod och Kiev. Hennes kvarlevor vilar fortfarande i Sofiakatedralen i Kyiv (Kiev). En av Ingegerds döttrar hette Anna, och hon blev med tiden drottning i Frankrike.
Mer om Annas mor Ingegerd, lyssna gärna på material från Sveriges Radio:
Avsnitt 4 Gud ger och Gud tar, 1100–1360
S:ta Elin av Skövde : kulten, källorna, kvinnan
Av Sven-Erik Pernler med bidrag av Anders Piltz och Jan Brunius, 2007
Hur går det egentligen till när en helgonlegend växer fram? Någon gång runt år 1130 mördades den förmögna änkan Elin efter en familjefejd, och från 1200-talet vördades hon som lokalhelgon i Skövdetrakten. I den här boken följer vi berättelsen om ett av Sveriges tidigaste helgon genom de få källor som finns och får samtidigt en introduktion till medeltidens helgonkult och maktkamper. Vem var hon, och varför blev hon martyr? Sven-Erik Pernler är docent i praktisk teologi och kyrkoherde i katolska församlingen i Visby.
Myntningen i Sverige 995–1995
Redaktion: Kenneth Jonsson, Ulf Nordlind, Ian Wiséhn, 1995.
När kung Magnus Eriksson (1319–1364) köpte Skåne år 1332 för dyra pengar störtdök rikets finanser. Sen kom digerdöden och en stor del av befolkningen dog, vilket påverkade ekonomin i landet. Pengar lånades av kyrkan, men Magnus kunde inte betala tillbaka och blev bannlyst av påven 1358. Under Magnus Erikssons tid var det första gången som man använde motivet ”tre kronor” på mynt, vilket finns på Sveriges riksvapen. Läs mer om Magnus Eriksson och mynt i kapitlet ”Makt, mark och penningar” av numismatikern Monica Golabiewski Lannby.
Avsnitt 5 Kampen om tronen, 1361–1560
Upptäck Visby ringmur: din guide till ringmurens spännande historia
Av Anders Andrén, 2023
Nyfiken på Visby ringmur? Följ med arkeologen Anders Andrén på en guidad tur till det medeltida Visby. För både en kort och lång promenad är boken en givande följeslagare. Varför inte börja turen vid sjömuren, den äldsta delen av ringmuren nere vid vattnet och Almedalen? Men se upp, alla murar är inte den riktiga ringmuren, det finns även en falsk ringmur som lurar längst din väg.
Albertus Pictor
Av Kerstin Landström och Lasse Modin, 2009.
Horror vacui – rädslan för tomrummet, var något som präglade Albertus Pictors (ca 1440–1509) måleri. Han fyllde kyrkorna under 1400-talet med myllrande motiv i form av bårder, livfulla figurer och biblisk dramatik t. ex. Jona i valfiskens buk och Dansen kring guldkalven. Boken utkom, liksom många andra böcker om Albertus Pictor, under 500-årsjubileet.