Spåren av Sveriges historia finns i arkiv och bibliotek
I Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek på Storgatan 43 i Stockholm finns information om hela Sveriges kulturarv, från runstenar till byggnadsminnen. Det är öppet för alla på plats och du kan även ta del av de elektroniska resurserna hemifrån.
SVT:s teve-serie har nu i rask takt skildrat Sveriges historia från 14 000 f.Kr. fram till medeltiden. I det senaste avsnittet avhandlas tiden mellan år 1361 fram till Gustav Vasas död 1560. Pestens och danskarnas härjningar präglar perioden. Unionsdrottningen Margareta, upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson och Stockholms blodbad är några personer och händelser i Sveriges historia som skildras.
Stockholms blodbad användes som propaganda
I bibliotekets specialsamlingar finns ett kopparstick, den så kallade Blodbadsplanschen, som är baserat på ett träsnitt som Gustav Vasa lät ta fram år 1524 och som sedermera gått förlorat. Det är en spektakulär och mångbottnad komposition som visar dels Christian II:s belägring av Stockholm, dels intåget i staden.
– Syftet med planschen går inte att ta miste om, det rör sig tydligt om propaganda. När det ursprungliga träsnittet framställdes hade det bara gått ett år sedan Gustav Vasas intåg i Stockholm och planschen bidrog till att legitimera hans ställning som monark. Att man 150 år efter att originalet tillverkades valde att göra en reproduktion kan också tänkas ha en koppling till propaganda. Året var då 1676 och Danmark och Sverige var åter i krig, säger Henning Hansen, forskningsbibliotekarie och bokhistoriker på Riksantikvarieämbetet.
Den första berättelsen om Sveriges historia
Utöver mängder med kopparstick och teckningar finns det i specialsamlingarna till exempel drottning Lovisa Ulrikas numismatiska bibliotek, Schering Rosenhanes bibliotek och litterära krigsbyten. En i sammanhanget särskilt intressant bok är Olaus Magnus monumentala arbete ”Historia om de nordiska folken” som biblioteket bland annat har i en förstaupplaga från 1555. Olaus Magnus var den siste katolske ärkebiskopen i Sverige och han tog sig an samma folkbildande uppdrag som SVT nu gör, att berätta historien om Sverige.
Arkeologiska rapporten om Österödskvinnan finns här
Arkiv och bibliotek på Storgatan 43 innehåller långt mer än vackert bundna böcker och planscher. I arkivet finns dokumentation av kulturarv från hela Sverige, inte minst arkeologiska rapporter från utgrävningar som gjorts i Sverige. Platser som varit föremål för arkeologiska undersökningar har ofta bebyggts, plöjts bort eller förstörts på annat vis efter att de undersökts, vilket innebär att man måste gå till arkivet för att få veta vad som fanns där.
– I arkivet finns till exempel den arkeologiska rapporten från 1930-talet när skelettet från Österödskvinnan grävdes fram, stenålderskvinnan tillika Sveriges äldsta skelett, som var med i första avsnittet av Historien om Sverige, berättar Anna Rode, arkivarie på Riksantikvarieämbetet.
Geografiska platsen är nyckeln till materialet
Kulturarv är inte bara fornfynd, alltså föremål som är från tiden före 1850. Kulturarv är alla spår som människor har lämnat efter sig. I arkivet finns förutom handlingar även drygt fem miljoner foton, ritningar, kartor, dia-bilder och CD-skivor som alla dokumenterar vårt kulturarv. Arkivet tar med jämna mellanrum emot nytt arkivmaterial men numera rör det sig till stor del om digitala uppgifter.
– Vill man hitta uppgifter om en plats så är vårt arkiv och bibliotek utmärkt ställe att leta på. Topografiska serien, där dokumentationen är sorterad utifrån geografisk plats, är vår mest använda del av arkivet. Här finns dokumentation om bland annat arkeologiska fynd och utgrävningar, kyrkor och i viss mån andra byggnader. Hur mycket material som finns om en viss plats varierar. En del av tjusningen med arkivforskning är att inte veta exakt vad man kommer att hitta, säger Anna Rode.
Biblioteket och arkivet är öppet på plats och tillgängligt digitalt för alla
Biblioteket, eller Vitterhetsakademiens bibliotek som det egentligen heter, är Nordens största arkeologibibliotek och har inriktning just mot arkeologi men även medeltidens konsthistoria, kulturmiljö, numismatik (mynt och medaljer) och museologi. Arkivet, eller Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) som det också heter, har en verksamhetshistorik som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och innehåller många av de pusselbitar som är nödvändiga för att förstå vårt gemensamma förflutna.
– Vi har i det öppna biblioteket fullt av intressanta böcker som du kan läsa här på plats eller låna hem, men största delen av materialet förvaras under jord och behöver beställas fram. För den som inte befinner sig i Stockholm så går det att ta del av några av arkivets och bibliotekets resurser även hemifrån, säger Henning Hansen.
Utöver att bibliotekets låntagare får tillgång till elektroniska tidskrifter och böcker är det också möjligt att fjärrlåna böcker. Genom söktjänsten Arkivsök går det att söka i Riksantikvarieämbetets elektroniska arkiv. Där hittar man både nyare arkivmaterial som enbart finns digitalt och sådant som har blivit digitaliserat.