Här är de nya forskningsprojekt som får FoU-anslag 2024
Koloniträdgårdar som kulturarv, hur fjällvärlden påverkats av gruvbrytningen på 1600-talet, länkad och öppen data som gör museisamlingar mer tillgängliga och vikten av att använda ett enhetligt sätt att dokumentera arkeologiska undersökningar. Fyra nya forskningsprojekten som får del av FoU-anslagen som Riksantikvarieämbetet delar ut.
Drygt 18 miljoner kronor delas ut i FoU-anslag i år. Pengarna går till fyra nya forsknings- och utvecklingsprojekt och till fortsatt finansiering av 13 projekt som beviljats medel tidigare år.
– Det är med glädje som vi får ge fyra nya forskningsprojekt och forskare medel för deras viktiga kulturarvsforskning. Det har varit många och bra ansökningar i år och vi ser med stor förväntan fram emot att få följa projekten och se resultaten, säger Helena Victor, samordnare som arbetar med FoU-frågor på Riksantikvarieämbetet.
Det kom in 53 projektansökningar den här omgången som granskats av en rad externa experter och av myndigheten. De fyra utvalda projekten återspeglar en balans bland de teman som Riksantikvarieämbetet har satt upp för utlysningen: Museernas digitala omställning, Kulturhistoriska värden i bebyggd miljö och Kulturarv, krishantering och klimatomställning.
Koloniområden – kulturarv i kläm?
Bilden visar blomsterprakt i Rothoffs museikoloni. Foto: Martin Bofeldt (CC BY)
Koloniområden är kulturarv och kolonisterna är förvaltare av ett materiellt och immateriellt kulturarv när de vårdar sina täppor. Ofta ligger koloniområdena på mark som är attraktiv för exploatering. Vilka avvägningar görs när städers detaljplaner tas fram? Genom att studera detaljplaner från sju svenska städer kommer forskaren Ådel Vestbö Franzén vid Jönköpings läns museum undersöka hur koloniområden kan hävda sig i konkurrensen om marken.
Farliga kulturarv – om gruvbrytningens konsekvenser för fjällvärlden
Det finns planer för flera omfattande exploateringar de kommande åren i Sápmi, i och omkring fjällvärlden. Det finns därför ett stort behov av kunskap om de ekologiska och sociala konsekvenser gruvbrytningarna kan tänkas få. Faktum är dock att det redan på 1600-talet bedrevs omfattande gruvnäring i Sápmi under en period, i jakt på silver och koppar. Vilka konsekvenser har dessa gruvbrytningar haft för de här områdena?
Forskaren Jonas Monié Nordin från Stockholms universitet kommer göra historiearkeologiska kartläggningar och laborativa miljöhistoriska studier för att se de miljömässiga och sociala konsekvenserna av den tidigmoderna metallutvinningen i ett långtidsperspektiv. Projektet utgår från tre platser i Härjedalen och Lappland med omfattande renskötsel och turism där det planeras för nya gruvor.
Öppna länkade bebyggelsedata ger ett nätverk av platser
Projektet ska göra det enklare för forskare och allmänhet att hitta, förstå, analysera och använda relevant information från flera olika institutioners samlingar.
Genom bland annat ett antal fallstudier kommer forskaren Karin Glasemann vid ArkDes koppla samman ett urval ur samlingarna hos ArkDes, Nationalmuseum, Tekniska museet och Antikvarisk-Topografiska Arkivet. Syftet med projektet är att höja kompetensen om hur öppen och länkad data kan användas inom kulturarvssektorn.
Samlingar och samband
Arkeologiska undersökningar genomförs idag med digitala metoder och oftast är den digitala dokumentationen det som återstår av en borttagen fornlämning. Fältdokumentationerna sker dock med olika tekniker vilket gör det svårt för forskare att förstå och återanvända varandras information.
Forskaren Daniel Löwenborg vid Uppsala universitet kommer i projektet att analysera och utvärdera de olika system som används idag. Han kommer också ta fram riktlinjer och tekniska lösningar för konvertering till öppna format som gör det möjligt att se samband mellan samlingar.