Riksantikvarieämbetets nya forskarråd ska bidra till att stärka kulturarvsforskning
Det finns nu ett forskarråd knutet till Riksantikvarieämbetet. De nio utvalda forskarna i rådet ska vara en länk mellan myndigheten och forskarsamhället. De ska bistå myndigheten i att vara nära aktuella forskningsfrågor och bidra till att lyfta fram de positiva effekter som kulturarvsforskning har på samhällsutvecklingen.
Strax före jul hölls det första mötet för ledamöterna i Riksantikvarieämbetets nyinrättade forskarråd. En av punkterna på agendan var spaning och omvärldsanalys – hur är läget för kulturarvsforskningen idag? Fyra möten kommer att hållas per år och vid kommande möten ska forskarrådet bland annat avhandla de kunskapsluckor som finns inom fältet kulturarvsforskning.
Ledamöterna i rådet visar på bredden inom kulturarvsforskning
De nio ledamöter som valts ut representerar den bredd som finns inom kulturarvsforskning och är alla välmeriterade forskare inom sina områden. De nio är:
- Anders Högberg, professor och lektor i arkeologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet.
- Anna McWilliams, docent och forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
- Christer Gustafsson, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
- Kristina Mjörnell, adjungerad professor och affärs-och innovationsområdeschef vid RISE.
- Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan.
- Margaretha Andersson, docent och avdelningschef vid Musik och museer, Uppsala universitet.
- Pelle Snickars, professor i digitala kulturer vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
- Per Nilsson, fil dr och forskare på avdelningen för arkeologi, Östergötlands museum och styrelseledamot i FOMU, Forskning vid museer, ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning.
- Richard Pettersson, docent i museologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
Att få fler att välja kulturarvsforskning
– Vi vill uppmärksamma den nytta som kulturarvsforskningen gör för samhällsutvecklingen. Digitalisering, beredskap och klimatförändringar är några aktuella områden där kulturarvsforskning spelar en viktig roll, säger Susanne Thedéen, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Forskning om kulturarv kan handla om allt från hur kulturhistoriskt material kan analyseras med naturvetenskapliga metoder, hur kulturarvsforskning kan stötta utvecklingen av ett hållbart samhälle till forskning om kulturmiljöer, det historiska kulturlandskapet och hur vi kan förstå den dåtida människans agerande.
– EU satsar mycket på kulturarvsforskning, men nationellt är kulturarvsforskning fortfarande en underutnyttjad resurs. Med Riksantikvarieämbetets fokus på att stärka kulturarvsforskningen och det nyinrättade forskarrådet vill vi stötta nationell forskning och forskare att se potentialen i kulturarv och historia, säger Helena Victor, projektledare för arbetet med Stärkt kulturarvsforskning på Riksantikvarieämbetet.