Forskarsamarbete över gränserna ska rädda Sofiakatedralens klotter

– Det är viktigt att träffa andra museer och höra hur de tänker och se vilka metoder de arbetar med. Kan vi hitta gemensamma arbetssätt så möter vi framtiden bättre tillsammans, säger Sergii Trofymchuk, från Sofiakatedralens Museum. Han är arkitekt och arbetar bland annat med restaurering och underhåll av Sofiakatedralen i Kiev.

Sergii Trofymchuk ingår också i det lokala team som är i full gång med att dokumentera Sofiakatedralens väggar. Detta projekt skrev vi om på raa.se i januari 2024. Tusenårigt klotter i Kiev dokumenteras | Riksantikvarieämbetet (raa.se).

Kvaliteten på dokumentationen utvärderas

Gunnar Almevik, professor i kulturvård och Jonathan Westin, docent i kulturvård, båda vid Göteborgs universitet tillbringade två veckor i början av januari med att, mellan flyglarmen, grunddokumentera katedralen på plats i Kiev. Olika tekniker så som laser, fotogrammetri och digitalt släpljus användes. Man lärde också upp det lokala team som Sergii Trofymchuk ingår i, så att dokumentationen skulle kunna fortsätta.

– Nu har vi haft en expertträff i Visby för att utvärdera den dokumentation vi hunnit göra. Vi ville veta om den duger för olika typer av forskningsändamål. Vi vill också veta hur vi kan förbättra metoderna med avseende på både kvalitet och effektivitet, säger Gunnar Almevik.

Han är nöjd med det stöd träffen i Visby gav.

– Det var väldigt bra att vara just på Kulturarvslaboratoriet hos Riksantikvarieämbetet. Det som finns där är praktiknära erfarenheter från fältet. Man jobbar inte bara med att ta in forskning till labbet utan reser ut med utrustning och löser uppgifter i kulturmiljöer med olika förutsättningar. De erfarenheterna kommer att hjälpa oss mycket, säger Gunnar Almevik.

I maj reser Gunnar Almevik och Jonathan Westin tillbaka till Kiev för att fortsätta arbetet.

Bra exempel på Heritage Science

Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med att lyfta forskningsområdet Heritage Science. När frågan kom från Kiev, om att dokumentera Kievkatedralens inskriptioner, kunde Riksantikvarieämbetet koppla samman de ukrainska forskarna med Göteborgs universitet och Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora, GRIDH, där Jonathan Westin är vice föreståndare.

– Vår roll i projektet är främst som facilitator och som medfinansiär. Men det här är verkligen ett bra exempel på Heritage Science och hur olika kompetenser kompletterar varandra. Den här forskningen är på flera sätt av globalt intresse. Både informationen från katedralen och metoderna som används är relevanta för forskare över hela världen, säger Stefan Nilsson, chef för enheten Kulturarv och vetenskap vid Riksantikvarieämbetet.
Projektet finansieras av det svenska forskningsrådet Formas, Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet.

Hoppas hitta runor

Riksantikvarieämbetet bidrar också med sakkunskap och experter i det forskarråd som är knutet till projektet. Magnus Källström, runforskare och docent i nordiska språk och Laila Kitzler Åhfeldt, runforskare och docent i laborativ arkeologi, sitter båda i rådet.

– I vårt arbete med runor är vi vana vid att hantera inskrifter på olika material och bygga upp databaser. Vi har erfarenhet av hela kedjan från fältundersökningar och dokumentation, till analys och publicering, säger Laila Kitzler Åhfeldt.

Själv önskar hon ju hitta något som, åtminstone hittills, inte påträffats i materialet.

– Runor! Jag hoppas vi hittar några klockrena och tydliga runor som går att tyda. Vi vet ju att det finns några runfynd i Ukraina, så det är inte omöjligt att det även finns i Sofiakatedralen, säger hon.

När du vill veta mer

• Läs ett längre reportage om expertträffen i Visby på Riksantikvarieämbetets K-blogg
• Tusenårigt klotter i Kiev dokumenteras, Göteborgs universitet
• Forskningsprojektet digital dokumentation av inskriptioner i Sofiakatedralen i Kiev, Göteborgs universitet
• Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium
• Heritage Science Sweden