Hur står det till med forskningen?

Dagen gav en överblick av vilka frågor som fokuseras på nu inom forskningspolitiken till exempel  forskningens kvalitet och betydelse för att lösa de stora samhällsutmaningarna.

– Riksantikvarieämbetets fokus ligger på forskning om humaniora och kulturarv, men fokus för Forskningspolitiska dagen är inte på specifika ämnesområden utan på en mer övergripande nivå om förhållandet för forskare, hur forskning ska få genomslag, AI inom forskning, publicering och forskningsfinansiering, säger Helena Victor, samordnare vid Riksantikvarieämbetet.

Att skapa en stark forskningsmiljö

Inledningsvis diskuterades hur Sverige kan stärka framstående forskningsmiljöer för ökad forskningskvalitet och samhällsnytta där nobelpristagaren Anne l’Huillier berättade utifrån sina egna erfarenheter.  Hon beskrev hur en trygg och långsiktig finansiering är nödvändig för att skapa forskningsmiljöer med hög kvalitet. Sverige är sämre på detta än till exempel Tyskland. Det är särskilt svårt för yngre forskare idag.

– Det är tydligt att det behövs en kritisk massa av olika typer av spetskompetenser för att skapa en stark forskningsmiljö. Dessutom behövs stabil finansiering. Något att fundera på för Riksantikvarieämbetet är hur vi ska kunna stötta en sådan utveckling för framtida kulturarvsforskning med till exempel tvärvetenskapliga perspektiv inom heritage science, säger Cecilia Påhlsson Notini, forskningssekreterare vid Riksantikvarieämbetet.

Vikten av internationella nätverk

Vikten av att delta i internationella nätverk för att skapa starka forskningsmiljöer lyftes fram. Både för att det internationella forskningssammanhanget i sig är viktigt men också för finansiering genom till exempel EU:s ramprogram. Det är även viktigt att de som styr över forskningsfinansieringen är lyhörda för behov av forskning kring nya samhällsutmaningar och samtidigt skapar utrymme för fri forskning.

– Det finns en trend hos finansiering inom EU:s ramprogram där visionsdriven forskning lyfts fram mer och mer. Det sker på bekostnad av fri forskning och delvis också tillämpad forskning, säger Helena Victor, samordnare vid Riksantikvarieämbetet.

Hur får forskningen genomslag?

Ett av dagens andra spår rörde hur Sverige ska öka forskningens genomslag. Tillgång till aktuella forskningsresultat och forskningsbaserad kunskap är nödvändig för att samhället ska kunna möta komplexa samhällsutmaningar. Det krävs också förmåga att omsätta forskningsresultaten i realiteten. Samverkan och forskningskommunikation är nödvändigt för att skapa ett effektivare samarbete mellan forskare och omgivande samhälle.

– Frågor om vikten av samverkan och internationella nätverk och värdet av att göra forskningen tillgänglig för alla togs upp både i föredrag och i de paneldiskussioner som följde på föredragen. Det ligger helt i linje med det Riksantikvarieämbetet vill med sin prioritering Stärkt kulturarvsforskning, säger Helena Victor, samordnare vid Riksantikvarieämbetet.

En annan nyckel till att få genomslag är samverkan. Men det är viktigt att poängtera att varken samverkan eller ny kunskap är lika med genomslag. Det är först när forskningresultaten blir samhällsnyttiga som de fått genomslag.

AI:s betydelse

Dagen avslutades med fokus på hur Sverige ska hantera AI för att kunna bli en framgångsrik forskningsnation. En framtida strategi och handlingsplan för hur Sverige ska hantera dessa AI-områden behöver formuleras. Har till exempel Sverige den hårdvara, mjukvara och kompetens som behövs idag och i framtiden?

Två forskningstrender pekades ut. Den ena rörde etiken i AI med frågor som rör rättvisande system, integritet och transparens. Den andra rörde hur generativ AI utvecklas med frågor som god datakvalitet och säkra system. AI:s styrka – att lära sig från data och identifiera komplexa samband – är också dess svaghet eftersom algoritmerna lär sig av att titta bakåt på historiska data och analysera det som redan gjorts. Då är det viktigt för oss på Riksantikvarieämbetet att det finns kvalitetssäkrade data även från kulturarvsforskning.