Museilagen och museerna – uppföljning om ansvarsfördelning och armlängds avstånd

I Sverige finns ett väl utvecklat museiväsende med anor från 1600-talet. 2017 instiftades en lag som reglerar museiverksamhet. Riksantikvarieämbetet har gjort en uppföljning av konsekvenserna av lagen som presenteras i en rapport. Ett viktigt underlag är en enkät som myndigheten skickade förra året till de museer som berörs av lagen. Det är en uppföljning på en enkätundersökning som skickades till museerna 2019 med liknande frågor. Frågeställningar som redovisas i rapporten är:

• Har någon förändring skett gällande ansvarsfördelning och principen om armlängds avstånd sedan uppföljningen 2019?
• På vilket sätt har museilagen sedan 2019 resulterat i nya strukturer, arbetssätt och forum?

Museilagen har bidragit till tydlighet

Det var färre museer som svarade på enkäten 2023 än 2019, men flera av resultaten var tydliga. Till exempel uttryckte huvudmännen och de museiverksamma att museilagen är ett stöd då museifrågor ska hanteras. Ingen av de svarande uttryckte sig negativt om lagen.

Uppföljningen visar att museilagen medverkat till att förtydliga de allmänna museernas roll för samhället och att den aktualiserat frågor kring förhållandet mellan huvudman och verksamhet.

– Det är glädjande att kunna konstatera att museilagen tagits emot väl och medverkat till att förtydliga de allmänna museernas roll för samhället. Uppföljningen visar också att många huvudmän och museer har gjort en översyn av sina styrdokument, säger vikarierande överantikvarie Eric Fugeläng. Samtidigt uttrycker både huvudmän och museer ett behov av utbildning om lagen vilket vi behöver titta vidare på, fortsätter han.

Även om många museer och huvudmän gjort en översyn av sina styrdokument och genomfört utbildningsinsatser så visar uppföljningen att det fortfarande finns behov av mer kunskap om de begrepp lagen använder.

Slutsatser av uppföljningen

Några slutsatser i rapporten är:

• En tredjedel av huvudmännen uttrycker att deras roll gentemot museerna har förenklats i och med införandet av museilagen.
• En majoritet av huvudmännen svarar att de upplever sig ha god eller mycket god kunskap om museilagen. Här finns ett visst glapp i självbilden mellan huvudman och museiverksamhet. I fritextsvar menar några museer att kunskapen om museilagen är låg hos huvudmannen.
• Av huvudmännen har merparten gjort bedömningen att det inte funnits anledning att inrätta nya strukturer eller arbetssätt för att säkerställa efterlevnaden av lagen.
• Enkätsvaren indikerar att det tycks finnas oklarheter kring begrepp, liksom kring ansvar i de olika rollerna.

Vad säger museilagen?

Det finns en mängd museer i landet med olika inriktning och med olika ägarförhållanden. Museilagen omfattar det allmänna museiväsendet, det vill säga statliga, regionala och kommunala museer, samt andra museer där mer än hälften av ledamöterna är utsedda av stat, region eller kommun. Lagen slår fast vad ett museum är: det är en institution som är öppen för allmänhet och som förvarar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut vittnesbörd om människan och människans omvärld.

Vidare beskriver lagen ändamålet: ett museum ska bidra till samhällets utveckling, främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

Den mest uppmärksammade skrivningen i museilagen är den om ansvarsfördelning. ”Museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll” står det. Det är den skrivningen som slår fast principen om armlängds avstånd.

När du vill veta mer

• Uppföljning av museilagen med fokus på ansvarsfördelningen enligt lagens 5 §, 2024(Diva).
• Museilagen | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
• Uppföljning av hur museilagen tillämpas. Ett regeringsuppdrag, 2019(Diva).