Tre forskares perspektiv på museernas roll
I år var det Karlstad som stod värd för Sveriges Museers Vårmöte, denna gång med ett internationellt tema: “Glocal – tänk lokalt, handla globalt”. En av programpunkterna som arrangerades av Riksantikvarieämbetet var ett samtal om hur museerna kan agera i en värld där de förväntas fylla allt fler olika roller.
– När det står mellan vad vi som museer vill göra och vad publiken vill ha, så kommer publiken alltid att vinna, sa Martin Brandt Djupdræt, en av paneldeltagarna.
Under rubriken “En kunskapsfyr i kulturskymningen” inledde samtalsledaren Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie, med några frågeställningar.
– Kan museerna fortsätta vara trovärdiga och respekterade kunskaps- och bildningsinstitutioner samtidigt som besökarna förväntar sig upplevelser och underhållning? Hur kan museerna vara platser att mötas på för såväl unga som gamla, museivana som nya besökare?
Att skifta fokus
De tre paneldeltagarna var inbjudna i egenskap av forskare. Klas Grinell, docent i idé- och lärdomshistoria och utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall, hade fokus på hur museerna kan vara demokratiska arenor och samtidigt erbjuda upplevelser.
– Att som den nya museologin skifta fokus från bevarande och expertkunskaper till samhällsrelevans och publikupplevelser, det är att förverkliga museernas uppdrag som demokratiska kunskapsinstitutioner, menade han.
Martin Brandt Djupdræt, doktorand vid Copenhagen Business School och överinspektör vid Den gamle by i Århus, lyfte bland annat fram undersökningar som visar att det är skillnad på hur museipersonal tänker jämfört med vad besökarna vill ha.
– Museerna delar ofta upp begreppen ”upplevelser” och ”folkbildning” i sitt arbete, och viktar dem mot varandra. Men besökarna svarar att de går på museum lika mycket för social kontakt och för att bli underhållna som för att söka kunskap och fördjupning. De ser museibesöket som en helhet av alla de beståndsdelarna, och är inte intresserade av att välja bort någon av de aspekterna.
– Jag tror att museerna kanske ibland ska släppa en del av lärandeteorierna och göra plats för kommunikationsteorier. Det är så vi kan nå en ny publik.
Susanne Thedéen kommenterade att i museilagen såväl som i de nationella kulturpolitiska målen finns både bildning och upplevelser inskrivna som något för museerna att behöva förhålla sig till.
Museernas marknadisering
Men målet att nå ut till många på ett lättillgängligt sätt kan också överskugga betydelsen av utställningar som utmanar. Det menade Karin M Ekström, professor i företagsekonomi med fokus på konsumtionskultur vid Högskolan i Borås.
– Jag funderar på hur balansen mellan kulturhistoriska kunskaper och marknadskunskaper ser ut på museerna, sa hon. Utställningarna kan tappa i relevans om museet jämför sig för mycket med konkurrenterna istället för att tänka nytt.
Eftermiddagens spontana applåd i det välfyllda auditoriet på Karlstad CCC kom efter Martin Brandt Djupdræts svar på frågan: Kommer vi i framtiden att behöva omdefiniera vad ett museum är och ska vara?
– Kom ihåg att museerna verkligen är tillbaka efter pandemin. Det gäller inte alla delar av kultursektorn. Det har med vår styrka att göra, att vi kan erbjuda publiken att uppleva något tillsammans, på riktigt. Vi ska inte tänka helt nytt. Vi ska bara arbeta på att ytterligare professionalisera det vi har.