Beredskapsplanering för kulturarvet
Den 13 maj samlades Rådet för skydd av kulturarv för första gången. Rådet består av högsta ledningen för myndigheter inom kulturarvssektorn, företrädare för museer, länsstyrelser och Svenska kyrkan. Uppdraget är att bidra till en effektiv beredskapsplanering inom kulturarvsområdet.
Rådet är inrättat av regeringen och ska vara ett forum för samverkan, kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt för sammanvägning och prioritering av identifierade behov av beredskapsåtgärder för skyddet av kulturarv i Sverige.
Krig eller höjd beredskap
Vid första mötet fick respektive organisation bland annat beskriva hur man fram tills idag arbetat med att främja en effektiv beredskapsplanering inom kulturarvsområdet.
– Det var ett intressant första möte där vi diskuterade läget i våra olika sektorer. Vi museer har mycket att bidra med, både för att skydda kulturarv men också för att under krig eller höjd beredskap mobilisera motståndskraft och en känsla av normalitet i en onormal situation, säger Ulf Dernevik, generalsekreterare för Länsmuseernas samarbetsråd.
Viktiga frågor att reda ut
En viktig fråga att reda ut från start är att enas om hur rådet ska arbeta och vilken roll som rådet har i relation till de ingående parternas befintliga beredskapsarbete.
– Rådet är inte ett forum för att stärka vårt eget beredskapsarbete utan målgruppen är de offentliga, privata och civila samhällets aktörer som arbetar med kulturarv eller beredskap som har betydelse för kulturarv i Sverige. Rådet behöver också fokusera på de utmaningar där det krävs just ett råd för att komma vidare, konstaterar Eric Fugeläng, vikarierande överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Det här ska Rådet för skydd av kulturarv göra
Enligt regeringens beslut ska rådets arbete bland annat ge förutsättningar för samordnade och kostnadseffektiva beredskapsinsatser. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyten ska också leda till ökad kunskap om kulturarvets skydd och betydelse i händelse av krig.
– Kulturarvssektorns beredskap behöver utvecklas inom flera områden och vilka områden som rådet bör prioritera var därför en viktig punkt redan på första mötet. Cybersäkerhet och säker lagring av kulturarvsdata, samordnad planering för undanförsel av kulturarv och metoder för skydd av kulturarv som inte går att flytta är exempel på tre områden som hamnar högt på den listan, summerar Eric Fugeläng.
Dessa ingår i rådet
Rådet för skydd av kulturarv utgörs av ledningarna för Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, och Statens fastighetsverk samt representanter för länsstyrelserna, centralmuseerna, länsmuseerna och Svenska kyrkan.
En eller flera företrädare för det civila samhällets organisationer ska även erbjudas möjlighet att delta i rådets arbete då frågor om ideellt kulturarvsarbete berörs.